LATIN, HANDBOK I ODÖDLIGHET

Förlag: HISTORISKA MEDIA

Jag har alltid velat lära mig latin. Den här boken är den senaste om latin: LATIN HANDBOK I ODÖDLIGHET (Enchrididion immortalitatis) och är skriven av Karin Westin Tikkanen.

Boken delas in i följande lektioner:

I Origines. Alltings början
   Att formge ett språk

II Att skapa en litteratur
   Formbyte #1: pånyttfödelse

III Formbyte #2: rekapitulation
    Att återupptäcka antikens kunskap    

IV Att återerövra antikens litteratur
     Formbyte #3: Europa, och världen, skapar sig själv

V ”Om romarna behövt lära sig latin hade inte
     haft tid att erövra världen”

Romarriket sträckte sig från de brittiska öarna i väster till Mesopotamien i öster, från Rhen och Donau i norr ned till Saharaöknens övre gräns,lär vi oss.

Den här boken är både en LÄROBOK I SPRÅK, en HISTORIEBOK och en HANDBOK.

Cicero (106-43 f.v.t.) till exempel, talare, advokat och författare, definierade hur ett ”fint” latin skulle vara. Och för att kunna tala på det sättet så krävdes bildning och mångårig träning.

Under den ROMERSKA EXPANSIONEN vet vi att mycket vägbygge förekom och det är ju romarna kända för. Men kolonisationen stod också högt i kurs.

Kristendomen utgör andra lektionen. Latin blev officiellt språk i västromerska kyrkan, men riket delades upp i öst och väst år 395. Till och med till oss i Skandinavien spreds latinet genom missionen, fast vi inte var en del av det romerska riket.

Jag är särskilt intresserad av Karl den store och här i boken får jag mitt lystmäte genom att till exempel läsa om Karl den stores hov i Aachen.

Visste ni förresten att universitetet I Bologna är det äldsta universitetet? Det bildades 1088 e.v.t. Och där talades det latin.
Sedan följer en lektion om vetenskapen och latinets betydelse i detta sammanhang. Vi som inte kan latin, känner igen det när vi till exempel går till läkaren, hur svårt det är att förstå, när läkaren använder latinska ord.
Om jag visar intresse för Karl den store, så visar sig Erasmus av Rotterdam (1466-1536) som en stor favorit för mig. Detta efter att jag läst den här boken och ”Gutenberggalaxens nova om Erasmus av Rotterdam” av Nina Burton. Erasmus av Rotterdams ideal var antik bildning och kristen tro.

Om man letar efter lämningar av vanligt latin så kan man läsa det latin vanliga människor talade. Till skillnad från vår forntid där man endast har kvar meddelanden i form av runstenar, så finns till exempel brev, som varit privata till en privat läsekrets att finna från romarriket.  Förutom personliga brev har man också hittat rester av kvitton, räkenskaper, kontrakt och affärsuppgörelser.

En sak jag ofta tänker på som lärare, är bristen på läroböcker. Men, det är inte en modern företeelse. Under antiken var det också brist på läroböcker. Då läste läraren högt för eleverna av det enda exemplar av boken som han hade. Känns det igen?

Läs den här boken. Den är som ett uppslagsverk. Jag har inte förmågan att sträckläsa den, men jag tycker mycket om att hela tiden ha den till hands.

Jag slutar min recension med två citat: Ciceros ord: Non tam praeclarum est scire Latine quam turpe nescire. ”Det är inte så mycket ärofullt att kunna latin som det är en skam att inte göra det.”

Heinrich Heine, Reisebilder 1827: Men vad latinet beträffar, så har du ingen aning, Madame, hur komplicerat det är. Romarna skulle verkligen inte haft nog med tid att erövra världen om de först behövt lära sig latin.

Maud Ekblad