- Bokrecension
Isaberg förlag
Kålrot för mig är lika med rotmos.
Därför är denna bok en fantastisk bok, en ögonöppnare helt enkelt.
Vem visste till exempel att det odlas 50 olika sorters kålrot enbart i Sörmland?
Att olika äppelsorter har olika namn, vet vi ju, men det har kålrötterna också.
Boken är ett resultat av Kålrotsakademiens, ja, det finns en sådan, strävan att manifestera stoltheten över kålroten.
Huvuddelen handlar om kulturhistoria, odling och användning.
Jag kan ha fel
Carl von Linné upptäckte den under sin gotländska resa 1741. Eller hur var det nu?
Han skrev att ”Åkerrofwor” eller ”Gothlands-Rofwor” växte vilt i åkrarna på östra Gotland och att de hade långsmala rötter, och kunde användas som mat. Stämmer dåligt med kålrot.
Det var bara det, att Linné angav beteckningen Brassica napus sylvestris för växten. Brassica napus är det nutida botaniska namnet för kålrot, men på Linnés tid kallades även rova eller åkerkål (idag Brassicarapa) för Brassica napus. Att Linnés växt hade långsmala, relativt tunna rötter stämmer dåligt med kålrot. Det som omtalades som kålrötter från Gotland var alltså i själva verket åkerkål eller rovor från Gotland.
Så även Linné kan ha fel.
Visste du att kålrötter har använts som foderväxt till mjölkkor och att en ko kunde lätt sätta i sig 20 kg kålrot om dagen?
Landskapsnamn
Kålroten har många namn i olika svenska landskap.
Ordet rotabagge för kålrot är västgötska.
Rot, är ett dialektalt ord, i t ex Gästrikland, Jämtland, Norrbotten och Östergötland. Det är riktigt gammalt.
Rota, finns i Uppland och Dalarna.
Rabba, är kålrot på skånska.
Rotakabbe, rotabuss, buss, pugge är alternativ till rotabagge i Västergötland.
Strunk, har använts på Fårö.
Boken innehåller också kålrotsrecept från hela världen.
För en som tidigare bara lagat rotmos, är boken verkligen behövlig!