Skola: Hur jag har arbetat ämnesövergripande med Vasaskeppet

Svenska - historia - bild - samhällskunskap - matematik

Jag använder mig av autentiska brev, dagböcker och protokoll i min undervisning.

För att det ska bli konkret för mina elever så har jag skrivit av dem på gammaldags papper.

Det är viktigt att eleverna får ta på och hålla i dessa dokument.
 

Här följer ett antal autentiska brev (kopior, avskrifter) som handlar om förlisningen och 1600-tals andan i stort.
 

Abraham Brahe skriver i sin dagbok den 10 augusti 1628:

Här försvarar sig Hein Jakobsson, som var assistent till mäster Henrik Hybertsson i ett förhör den 5 september 1628.
Hein Skeppsbyggare hade fått ta över efter skeppsbyggmästaren när han hade blivit sjuk. Förhörsledaren anklagar honom för att ha byggt ett uselt skepp.
En fot och fem tum är ungefär en halvmeter:

I ett brev till kungen skildrade Riksrådet i detalj vad som hände:

I förhöret berättar eskaderchefen viceamiral Erik Jönsson Krämer:

att han rusade ner på batteridäck då skeppet började kränga. Han ville kontrollera att kanonerna var ordentligt surrade. Amiralens pliktkänsla höll på att kosta honom livet. Då han kom ner i Vasas inre stod vattnet redan så högt att trapporna, hade lossnat och flutit iväg. Med strot besvär hävde han sig upp till stordäck.

Söfring Hansson skulle bli Vasas kapten på jungfrufärden. Han säger i förhöret:

Mässeglet satte vi bara för att vi var rädda att segla på land.

Exakt hur många som dog vid katastrofen vet man inte eftersom bemanningslistorna gått förlorade. Men det finns ändå tre källor att ta del av, ett brev från Gabriel Gustafsson Oxenstierna, en rapport från det danska sändebudet Erik Krabbes och en uppgift från den engelske ambassadören James Spens.

I ett brev till sin bror rikskansler Axel Oxenstierna som är daterat mer än en vecka efter olyckan skriver Gabriel Gustafsson Oxenstierna.
Gabriel Gustafsson Oxenstierna namnger också en av de omkomna, gamle kapten Hans Jonsson.
Han är den ende vi känner namnet på bland de döda:

Danska sändebudet Erik Krabbes rapport till sitt hemland:

Den engelske ambassadören James Spens uppger att cirka fyrtio personer dog:

Resten av dokumenten får tala för sig själva: