- Närnb

Kartan är från 1909
Salongen på Västra Trädgårdsgatan 15 på 1840-talet
Carl De Geer och hans hustru Ulrika De Geer höll salong varje dag under hela året, med kvällsmåltid i sitt stora stadspalats på Västra Trädgårdsgatan 15.
Carl De Geer (1781-1861) var sonson till kammarherren Charles De Geer (1720-1778) och hans hustru Catharina Charlotta (1720-1787). Han var sedan 1831 ledamot av Vetenskapsakademien.
Grevinna och salongsvärd
Ulrika (Ulla) Sofia De Geer (1793-1869) var född Sprengtporten.
Hon hade blivit övertalad av sin mor, grevinnan Sophia Lovisa Mörner af Morlanda, att gifta sig med Carl De Geer, trots att hon var förälskad i Karl F R von Essen, en systerson till Carl.
Hon kunde inte komma över detta och äktenskapet kom inte att bli helt lyckligt. Efter att von Essen dog 1820 klädde sig Ulrika sedan dess alltid i svart, sägs det.
Kvinnan som ogillade att själv ”gå ut i världen” - i stället fick världen komma till henne
När Ulrika vistades i Stockholm, ogillade hon att själv ”gå ut i världen”, i stället fick världen komma till henne.
Om salongen
Carl De Geer och framför allt Ulrika ansågs vid den här tiden stå oppositionen nära, och deras salong var på sin tid en av de förnämsta i Stockholm. Det här var i början av 1840-talet. Där talades också mycket politik.
Om salongen får vi veta en hel del av Louis De Geer, sonsons son till hovmarskalken Charles De Geers äldste bror.
Louis De Geer
Vilka var då gästerna som kom till salongen?”
Alla aftnar höll Ulrika salong på Västra Trädgårdsgatan 15 som blev en samlingsplats för hovet, diplomatiska kåren, högre ämbetsmän och ”politiska familjer”, kort sagt societeten.
Louis De Geer skriver ”De besökande kvarbjödos icke, men den, som ville, stannade till supéen, för hvilken antalet munnar ej kunde en timme förut beräknas, men som alltid serverades precis kl ½ 10, antingen de kvarstannande voro några få eller 30 à 40 stycken.
En mängd betjänter inkommo då bärande små bord till erforderligt antal med två kuvert på varje och placerade dem i fönstren, framför sofforna och, om så behövdes, mitt på golvet i de tre salongerna. Några utvalda anmodades att taga plats vid grevinnans eget stora bord i den innersta salongen. Den förnämste bland herrarna fick sätta sig hos excellensen vid ett litet bord i ett fönster, särskilt upplyst av en annan ljusbit, som oföränderligt var två tum lång vid varje supés början.
I detta sällskap berättar Louis De Geer, som två gånger blev svensk statsminister, att han tillbringat de flesta av sina kvällar. Det här var, som sagt, på 1840-talet och då kunde ännu delar av kvarteren mellan Jakobs kyrka och Klara kyrka upplevas som en ”stor släktby”.
Hörnhuset Västra Trädgårdsgatan 13
Som änka bodde grevinnan Ulrika De Geer på Västra Trädgårdsgatan 13, i hörnhuset.
Kanske var det återigen meningen att Västra Trädgårdsgatan skulle bli ett änkesäte.
Västra Trädgårdsgatan 13 och 15 Fotograf: Holger Ellgaard
En halv miljard
När Carl De Geer dog 1861 lämnade han efter sig ungefär nio och en halv miljon riksdaler som omräknat i 2009 års penningvärde (enl. Björnsson, Palatset som Finland räddade) blir ungefär 500 miljoner kronor.
Det är precis vad jag läste häromdagen i tidningen i en intervju med ishockeyspelaren Peter Forsbergs pappa. Han berättade just om hur mycket Peter Forsberg tjänat under sin karriär - och han svarade nästan en halv miljard!
Bara som en jämförelse. Carl måste verkligen ha varit rik.
Tändstickspalatset, Västra Trädgårdsgatan 15 Fotograf: Holger Ellgaard
Den norra delen av De Geerska palatset revs i mitten på 1920-talet och Ivar Kreugers Tändstickspalatset byggdes på Västra Trädgårdsgatan 15.
Där finns numera företaget Lundqvist och Lindqvist i lokalerna. De driver två mötesanläggningar, ett på Klara Strand och så detta.
Men, det är en annan historia.