Resa till Paris

  • Allmänt

Min resa till Paris ska spegla svensk och fransk historia i dåtid och nutid – och jag har mest tänkt följa drottning Kristina, Carl von Linné och Carl Gustaf Tessin.

Drottning Kristina i Paris

Drottning Kristina gjorde två resor till Frankrike. En resa gjorde hon sommaren och hösten 1656, som var en stor framgång.
Kristina fördes till Louvren, där hon fick bo och hon stannade några dagar i Paris.

Därefter bar det vidare till Compiegne, där kungen, Ludvig XIV fanns. Kungen, hans bror och kardinal Mazarin mötte vid Chantilly, änkedrottningen vid Fayet, och därifrån följde de sin gäst till Compiegne. Här befann sig Kristina i medelpunkten av dåtidens mest lysande hov.
Den andra resan till Frankrike gjorde drottning Kristina hösten 1657 till mars 1658. Båda gångerna besökte Kristina slottet Fontainebleau. Båda gångerna återvände hon till Italien.
Den senaste vistelsen i Frankrike fick drottning Kristina inte samma vänliga mottagande. Mazarin önskade precis som hovet från Paris utestänga den besvärliga främlingen och erbjöd henne att vistas i Fontainebleau, ca 5 mil söder om Paris.
Det var här hon lät avrätta sin överhovstallmästare, Monaldesco.
Efter att ha vistats 5 månader, förgäves, enligt Kristina, återvände hon till Italien. Om detta kan sägas mycket och det kommer jag att blogga om när jag kommer hem.

Carl von Linné i Paris

Carl von Linné kom till Paris 1738. Han såg Versailles och Saint-Germain och han gjorde även en utflykt till Fontainebleau.
Där stannade han i flera dagar och hittade många vilda orkidéer. Han såg ”alla de raraste wäxter i Frankrike”. Det som, enligt Linné, gjorde dessa exkursioner dubbelt trevliga var, att Bernard de Jussieu, demonstratör vid le Jardin, insisterade på att betala för allting.

Jardin des Plantes

Carl von Linné fick följa med till Franska vetenskapsakademien, Académie des Sciences, där han blev invald att bli korresponderande medlem. Om han var beredd att anta franskt medborgarskap och bosätta sig i Frankrike, skulle han bli fullvärdig medlem med lön och en framtid vikt åt en stor karriär.
Men, Linné ville återvända till Sverige. Mer om Linnés Parisresa på bloggen framöver.

Carl Gustaf Tessin i Paris

Carl Gustaf Tessins första Parisbesök var 1721-1725.
Carl Gustaf Tessin (1695-1770), son till slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. (1654-1728).
Han blir överintendent för återuppbyggandet av Stockholms slott, som hade brunnit, 1697.

Politikern, diplomaten, konstälskaren, konsthistorikern

Men, han gick inte i sin pappas fotspår och blev arkitekt, utan konst var hans stora passion.
Den 29 juli 1739 färdas greve Carl Gustaf Tessin med hustru Ulla med sina resvagnar in i Paris. Det dröjde inte många dagar efter ankomsten till Paris, förrän Tessin på nytt började söka efter tavlor, teckningar, koppar- och träsnitt.
Vi kan följa vad som händer i Paris för Carl Gustaf Tessin skriver åtskilliga brev.

Ett brev med en kurir sänt från Paris till Stockholm, kom fram efter två till tre veckor, undantagsvis efter 10 dagar.

Här kommer ett utdrag ur Brev Carl Gustaf Tessin till Ulrika Lovisa Tessin Paris den 14/25 augusti 1741:

--- ”Jag måste nämna att man överlämnade till mig depeschen rörande krigsförklaringen exakt i det ögonblick då jag steg ur min vagn för att dinera hos den ryske ambassadören Cantimir.
Jag skall försöka få tag på en kock. Som ni vet mycket väl är det den svåraste sak på denna jord, framför allt nu då var och en behöver en kock på landet. De som stannar kvar i Paris begär all världens pengar i lön.”

Förklaringar: Frankrike antog år 1582 den gregorianska kalendern, dvs den nya stilen (n.st.). Sverige behöll den julianska kalendern, den gamla stilen (g.st), ända till år 1753, då den 17 februari följdes av den 1 mars. Skillnaden mellan de båda dateringarna är på 1700-talet elva dagar.

På trappan till Hôtel d’Auvergne, rue Saint Dominique, den ryske ambassadören furst Kantemirs residens, mottog Tessin ur en kurirs hand depeschen som tillkännagav Sveriges officiella krigsförklaring mot Ryssland. Tessin var inbjuden att äta middag hos den ryske ambassadören.
Greve Tessin hade inte glömt sin hustrus förtvivlan, när hon skulle ta itu med sin odugliga hushållerska, som tidigare hade varit i tjänst hos baron Gedda, den före detta svenske ministern i Paris. Fru Tessin hade skrivit redan den 3 juli 1741 (g.st): ”Jag är inte alls nöjd med min hushållerska som inte kan laga en enda anständig matbit. Det var precis det jag hade tänkt mig, ty hos Gedda liksom i Guds hus tror jag inte att man åt någonsin. Min plan skulle gå ut på att det skulle vara rätt lyckat om Du kunde ta med Dig till Sverige någon lärling som Du kunde anställa för mindre kostnad än dessa stora kockar som Gud måtte bevara oss ifrån. Med den nuvarande hushållerskan är det omöjligt att bjuda en levande själ på middag eller supé. Man har sagt mig även här i Stockholm att en husmor som kan laga mat är en vara som är omöjlig att få tag på”.

Tessin och Paris får jag tillfälle att återkomma många gånger till.

Taggar: