Öresundstullen

  • Allmänt

Öresundstullen har spelat en mycket stor roll i Nordens historia.

När jag skrev min recension av Den franske kammartjänarens resa lovade jag att återkomma och berätta mer om Öresundstullen.
Jag har hämtat mina fakta från såväl Alf Henriksons Historiebok som en artikel av Nils Mejer.

En lönande rörelse

Bara på ett ställe i Europa har en tullverksamhet fått pågå i många hundra år utan avbrott – från medeltiden till ångbåtarnas och järnvägarnas tid. Det handlar om Öresund.


Wikimedia Erik av Pommern

Öresundstullen infördes i slutet av 1420-talet av Erik av Pommern, unionskungen som inte gillades av Engelbrekt och hans dalkarlar. 1429 lät han bygga ett tullkontor och en mindre fästning. Öresund var på den här tiden ett helt och hållet danskt sund, med en minsta bredd på knappt fyra kilometer. Tullavgifterna var blygsamma i början, men ökade med åren.
Erik av Pommern låg i krig med Lűbeck för tillfället och tullen var till en början riktad mot hanseaterna. Öresundstullen drabbade i princip alla skepp – varifrån de än kom och vart de än gick.
Man kan säga att de fick betala entré för att bli framsläppta genom sundet.

Erik av Pommern var säkert inte den förste som tog upp avgift där. Det kan ha skett tidigare för båtar som kom från sillmarknaderna i Skåne när sillen gick till där i väldiga mängder dvs på 1100-talet och 1200-talet. Då kunde avgifter ses som ett slags exporttull, eftersom Skåne tillhörde Danmark.

En rosenobels entré

Det system som från 1420-talet gjordes permanent var något annat. Det motiverades med att den danske kungen höll sina farvatten fria från sjörövare och var alltså inte en tull utan en skatt. Varje passerande skepp, oavsett storlek, fick betala en rosenobel, ett engelskt guldmynt som vägde 7,77 gram.

 

Erik av Pommern byggde en liten fästning vid Helsingør. Den hette Ørekrog, men kallades helt enkelt för Krogen.
Hanseaterna protesterade, men när man slöt fred måste danska staten gå med på att skepp från Lűbeck, Hamburg, Wismar, Stralsund och Rostock fick passera avgiftsfritt när de seglade med egna varor. Detsamma gällde svenska skepp under unionstiden.
Fartyg från hansestäderna Danzig, Reval, Visby och Bremen fick betala sin rosenobel. Detta gällde också holländska och engelska skepp.


Wikipedia Christian I

Ett skepp kommer lastat…med koppar, vin och salt

Under Christian I:s tid (1450-1470-talen) omfattade tullen inte bara skeppen utan även lasterna. Skepparna fick dessutom betala en halv mark för varje läst av sitt tonnage.
Vissa varor, koppar, vin och salt belades med en särskild tull.

Läst är ett gammalt rymdmått som använts i Sverige sedan medeltiden. Volymen av en läst har varierat med olika varor och tidpunkter, för till exempel träkol motsvarade det 20 hl. En läst salt motsvarade 18 tunnor, en gemen läst 12 tunnor. En skeppsläst motsvarade 24 tunnor spannmål, 4 famnar ved eller 18 skeppund vägbara varor.
Skeppsläst är ett gammalt mått på ett fartygs lastförmåga, med varierande definition. Enheten kan antingen stå för viss vikt eller motsvarande volym för viss vara.
Lastförmågan beskrevs som det antal läster som krävdes för att trycka ner ett fartyg från lossvattenlinjen till lastvattenlinjen. Från år 1726 motsvarade en svensk skeppsläst 2448 kg (18 skeppund järnvikt).
Tonnage är en term inom sjöfarten som används för att ange ett fartygs storlek och lastförmåga.

Man hade alltid förträffliga viner vid det danska hovet. Danska kronan tog bortåt tjugondelen av varje vinlast och några tunnor salt från varje saltlastat fartyg.

Peder Okses insats

Det nordiska sjuårskriget under Erik XIV:s dagar förstörde såväl Danmark som Sveriges ekonomi.
1567 kallades Peder Okse (Oxe), en framstående finansman i exil, hem för att bringa ordning i statens affärer. Peder Okse tog omedelbart itu med att utveckla Öresundstullen. Intäkterna tredubblades snabbt och inom kort täckte de två tredjedelar av statens hela budget. Han lade tull på lasterna med en daler per skeppslast och en halv daler per motsvarande lastutrymme i tomma fartyg. Snart kom en utförlig tariff som taxerade olika varor olika. Det gav stora pengar.

Goda viner billigt

Taxeringen byggde på självdeklaration, vilket man kanske tror är någonting nytt. Men det var genialt, skriver Alf Henrikson, för om en skeppare värderade en vara misstänkt lågt – för att få låg tull – kunde danska staten skynda sig att köpa den till av honom angivna värdet. Detta skedde inte sällan om vin!

AA Avancerade alkoholister

Många danska kungar blev som följd avancerade alkoholister, t ex Fredrik II. Med pengar som kom in till staten fick han råd på 1570-talet med ett nytt stort och ståtligt slottsbygge som ersatte det medeltida Ørekrog.

 
Danska wikipedia Bild på Kronoborgs slott vid slutet av 1580-talet        Wikimedia Kronborgs slott

Det blev Kronborg, det magnifika renässansslottet vid Helsingør och stod färdigt 1585. 
Det var placerat vid den smalaste passagen i sundet. Kronoborg var också en fästning som skulle skydda denna strategiska plats och bevaka att inga tullpliktiga fartyg smet från avgiften.

Dåtida artilleri hade mycket begränsad skottvidd och dålig precision. Därför krävdes örlogsfartyg i sundet för att säkerställa betalningarna.

Shakespeare


Wikipedia William Shakespeare

Kronborgs slott inspirerade Shakespeare 15 år senare att skriva sitt berömda drama om Hamlet. Han låter det utspelas i Elsinore.
Men slottet brann ner och byggdes sedan upp på nytt av Christian IV.


Wikimedia Christian IV

Christian IV var kung i Danmark i drygt 50 år fram till sin död 1648.
Under Christian IV:s tid höjdes avgifterna kraftigt. 1639 inbringade t ex Öresundstullen 621 000 riksdaler, vilket var drygt en tredjedel av de danska statsinkomsterna.

Men svenskarna hade också betydande tullinkomster. 1634 gav t ex hamntullarna i de baltiska provinserna 821 000 riksdaler.

Vad har du i fickan, Christian?

Under Christian IV gick pengarna från tullen raka vägen till hans egen ficka – netto. Holländarna blev förbittrade. Svenskarna likaså, som var ännu mera beroende av passagen genom sundet. Dessutom hade svenskarna andra tvister med danskarna. Den svenska irritationen var en bidragande orsak till kriget mellan Sverige och Danmark 1643-45. Holländska örlogsfartyg slöt sig till svenskarna och passerade utan att betala tull. Slutet på detta krig var freden i Brömsebro.

Jämtar och gotlänningar blev svenskar. Den svenska tullfriheten i Öresund utökades till fartyg från provinserna på andra sidan Östersjön. Dessutom sänktes tullavgifterna för tullpliktiga varor och fartyg.

I traktaten fick holländarna in en passus att de inte längre skulle behöva betala fyravgift.

Skagen, Kullen

Då lät kungen släcka alla fyrarna – Skagen, Kullen osv – och tog dessutom bort alla sjömärken. Det var väldigt allvarligt – bland alla grunden i Öresund.
Det blev ingen ändring på detta, förrän holländarna gick med på att betala fyravgift igen.

Den svenska regeringens syn på saken går att läsa i riksrådets protokoll. Det är rikskanslern, Axel Oxenstiernas ord.


Wikipedia Axel Oxenstierna


Wikipedia Karl X Gustav

I månadsskiftet januari/februari 1658 gick Karl X Gustav och hans trupper över isarna från Jylland till Själland och tvingade danskarna till freden i Roskilde.
Sverige blev ägare till Öresunds östra strand och behöll också sin tidigare tullfrihet i Öresund. Man fick också tullfrihet för allt gods, även icke svenskt, på svenska skepp.
Men, Sverige fick inte någon del av inkomsterna från Öresundstullen – trots att landet nu ägde halva sundet.

Karl X Gustavs försök att erövra hela Danmark omedelbart efter freden i Roskilde misslyckades, inte minst på grund av Nederländernas intervention. De ville inte att någon makt skulle behärska båda sidorna av sundet.

På 1700-talet var det rätt tyst om Öresundstullen, men trafiken ökade och inkomsterna växte.
Tullen skulle vara 1 % av värdet för gods på priviligierade länders skepp och 1 ¼ % för oprivilegierade länders. 4 % av tullbeloppet betalades tillbaka till skepparna. På det sättet fick skepparna personligt intresse av att inte deklarera för lågt.

Ett skepp kommer lastat med...kaffe, socker och bomullsgarn

Enprocentregeln frångicks i hög grad när det gällde varor som kaffe, socker och bomullsgarn – då kunde tullen gå upp till 8 % av värdet.

 

 

Wikimedia Karl XII

 

När Karl XII landsteg på Själland år 1700 agerade England och Nederländerna på samma sätt som vid Karl X Gustavs försök tidigare.
När fred undertecknades på Fredriksborgs slott år 1720 fick Sverige betala 600 000 riksdaler till Danmark och avstå sin tullfrihet i Öresund – trots att vi fortfarande ägde halva sundet.

I mitten av 1850-talet var måttet rågat.
Amerikas Förenta Stater sa nämligen upp sin handelstraktat med Danmark och lät meddela att de från och med 1856 inte längre tänkte betala någon Öresundstull mer.
USA jämställde Danmark med sjörövarstaterna i södra Medelhavet, de sk Barbareskstaterna. Men, de skickliga danska förhandlarna lyckades få de länder som trafikerade sundet att tillsammans betala 33.5 miljoner danska riksmynt mot att Danmark avstod passagetullen. Summan motsvarade 14 års intäkter från tullen. Sverige fick betala 1,28 miljoner.

Öresundstullen har spelat en mycket stor roll i Nordens historia, också i Sverige.
Det finns räkenskaper bevarade från något år på 1400-talet, 1503, 1528, 1536-1548 och från 1557 praktiskt taget utan avbrott. Dessa är en viktig källa till kunskap om olika ekonomiska förhållanden i hela Östersjöområdet. Att man har räkenskaper där uppgifter om sjöfarter och varufrakter finns ordnade i tabellform, åtminstone för åren till 1700-talets slut, är enastående i världen. Enligt Alf Henrikson torde inte någon jämförlig registrering av handel och sjöfart ha förekommit under så lång tid någonstans.

Det märkliga med Öresundstullen var också att den överlevde alla krig – oavsett mot vem de fördes.

Inte ett aprilskämt

Den 1 april 1857 upphörde Öresundstullen.


Wikipedia Öresundstullen

Taggar: