Mer om biskop Brasks och andra medeltida måltider

29 augusti 2018

Närnb

Medeltida gästabud

Matbordet bestod av lösa skivor, som lades på bockar. Gästerna satt bara på ena sidan av ett långbord, för att underlätta serveringen, men också för att man kan tänka sig att alla kunde se ut över salen.

På bordet finns lergrytor på trefot, glas och trä- eller tenntallrikar. Ibland fungerar brödkakor som tallrikar.

Bestick

Man använder kniv och fingrar som bestick.

Kniv

Förr hade var och en sin kniv i bältet och kunde ta fram den även vid bordet. Gott bordskick var under medeltiden att hålla kniven i höger hand och äta med vänsterhandens fingrar.

Den tidens knivar var långsmala och spetsiga. I brist på gaffel – den var ännu inte uppfunnen – använde man också kniven att spetsa sina köttbitar med.

Sked

Med tiden började man också ta med sig en sked i fickan, när man gick på kalas. När måltiden var slut, slickade man av skeden, torkade den på duken och stoppade tillbaka den i fickan.

Gaffeln

På 1500-talet dyker gaffeln uppsom en statussymbol inom överklassen. Den hade funnits tidigare, men bara som ett serveringsredskap och givetvis ett lyxföremål.

Gaffeln hade först 2 horn. Det väckte motstånd när de kom. Somliga tyckte att den var djävulens redskap. Martin Luther bad till och med Gud att bevara sig för gafflar.
3 horn fick gafflarna på 1700-talet och 4 horn på 1800-talet.

Servetter

Långservetter lades över tallrikarna som många delade på. Servetten är annars en ganska ny uppfinning.
Innan servetten fanns kunde man få en handduk att torka händerna på innan man satte sig till bords för att äta med fingrarna.

Erik XIV

Den förste som torkade sig på en servett i vårt land var Erik XIV. Det var nog för att han tyckte så mycket om nyheter och i sitt kungliga linneskåp hade han 151 stycken.

När man så småningom började äta med gafflar, blev servetten mera överflödig och förvandlades mer till ett prydnadsföremål och bröts i eleganta figurer.

Vad hade man för bordsskick?

Från 1480-talet hittar vi följande regler för bordsskick:

Håll inte din hand för länge i fatet när du tar för dig kött.

Tag inte på skamliga kroppsdelar och inte heller under näsan med samma hand som du tar mat.

Det är att rekommendera att du petar tänderna med en tandpetare och inte med kniven.

Till fint bordsskick hör också att man inte, som bonden, tar mat med hela handen, utan endast med tre fingrar.

Erasmus Roterdamus föreskrifter vid gästabud:

Erasmus av Rotterdam, målning av Hans Holbein den yngre 1523.
Kunstmuseum Basel

Erasmus Roterdamus, en lärd man från Rotterdam, skrev en lärobok på 1500-talet.

Först och främst skulle man tvätta händerna och skära naglarna, innan man satte sig till bords.

Endast gamla och sjuka fick ha armbågarna på bordet.

Ynglingar borde inte dricka vin mer än två, högst tre gånger under en fest.

Erasmus tyckte att vindrickande gjorde tänderna rostiga. Han rekommenderade vatten i stället för vin till de törstiga.

Det var mycket ohövligt att slicka sina fingrar rens, men hör och häpna, det var inte ohövligt att torka sig om munnen med bordsduken.

Den som slukar stora köttstycken, liknades av Erasmus vid en stork.

Glas

Efter varje fest fick man lov att köpa in nya glas, eftersom glaskrossning var vanligt efter en skål. Ja, i varje fall hos de som hade råd.

Christian IV:s kröningsfest

Christian IV av Danmark och Norge, Wikimedia: Orf3us

Hör här: Vid Christian IV:s kröningsfest 1596 krossades 35 000 dricksglas, som hade specialbeställts från en glashytta.

http://www.danskmoent.dk/meyer/kronebog2.htm

Biskop Brasks måltid

Att äta koögon eller med sked ur kohjärna, ja det var fint på medeltiden.

Ett gästabud innehöll mycket gravad, rökt och saltad mat. Det var ju dåtidens konserveringsmedel. Och därför gick det också åt mycket öl.

Inbakade pajer och pastejer var populär festmat på den tiden. Pastejbagaren och sockerbagaren hade hög status. Man kunde även ha guld på pastejerna och tårtorna.