Maten ombord på ett regalskepp
 

Längst ner i skeppet fanns det primitiva skeppsköket med den stora järngrytan. Den rymde 180 liter.

Besättningen var indelad i back-lag – matlag, som åt tillsammans.

Supanmaten - dvs gröt, välling och soppa – åts ur en gemensam skål med den egna skeden av trä eller med en tennsked.

Sovlet skars på en tallrik med slidkniven och åts med fingrarna.

”Knorra” (gnälla) över maten var inte lönt att göra. Domen var vatten, bröd och bojor i tio dygn.

Det dracks mycket öl ombord. 3,2 liter per man och dag var tilldelningen. Det behövdes för att skölja ner den salta och ibland skämda maten.

Ölstånkan var gemensam och fick vandra runt i backlaget.

Skorpor har varit sjömännens föda genom århundraden. Skeppsskorporna var hårda och fyrkantiga. Man var tvungen att slå med hammare för att krossa skorporna. Sedan blötte man upp dem i öl, vatten eller brännvin.

På ett regalskepp var ett halvt kilo skorpor om dagen en vanlig ranson.
 

Detta fick en båtsman att äta under en månad:

Skeppsöl ½ tunna
Bröd ½ tunna
Kött och torrfisk 1 lispund
Salt 1 mark
Ärtor ½ fjärding

Dessa gamla mått blir omräknat;
1 tunna= 26 kilo   1 lispund=6,8 liter   1 mark=410 gram   1 fjärding=18 liter
 

Här är ingredienserna till skeppsskorpor:

Recept

Vetemjöl
Rågsikt
Socker
Smör
Jäst
Salt
Kryddor