Medeltida meny

Måltid serverad vid 600 års jubiléet av Kalmarunionen den 14 juni 1997 på Kalmar slott för kungar, drottningar och statschefer från de nordiska länderna.

Salve!

Dryck med äpple, muskot, timjan och kanel

Rökt rådjursstek

Sås ”Roubaise”,
kalvfond, charlottenlök, bogfläsk, fylligt franskt rödvin, kryddad med mumma* kryddor, t ex krossade kardemummakärnor.

Grönärtpuré
smaksatt med rökt bacon, vitt vin, sherry

Körsbärsmos
Körsbärsträdens röda frukter ifrån Danmark, osötad fransk senap, kanel. Körsbärsmoset så sött och hett som kärlek; körsbär frästa i smör, låt svalna tillsätt konjak och kanel

Grahamsbröd
urholkat fyllt med bladspenat, russin, ägg

* Namnet mumma har sina rötter i 1500-talet och syftade då på ett mycket populärt, mörkt och kraftigt öl från Tyskland. Ordet ska också betyda vad det låter som, mumsigt alltså. Traditionen att blanda juldryck på porter och kalla den mumma började runt förra sekelskiftet.

Kalmarunionen

Drottning Margareta, Nationalmuseum

Margareta Valdemarsdotter (1353-1412) var dotter till kung Valdemar Atterdag.

Den 20 juli 1397 bildades Kalmarunionen formellt genom att Margerata upptecknar och undertecknar unionsbrevet.
Unionsbrevet är skrivet på papper och inte pergament, som det var vanligt för viktigare avtal på den här tiden. Därför har man ifrågasatt dess autenticitet. Faktum är dock att Kalmarunionen kommer att skapa motsättningar fram till sin upplösning 1523 och ännu längre.

Erik kröntes till unionskonung i Kalmar 1397, gravyr av H.P. Hansen

Den 17 juni 1397 kröns Erik av Pommern till kung för Sverige, Norge och Danmark under närvaro av bl.a. Drottning Margareta. Den 13 juli bildas Kalmarunionen vid ett stort unionsmöte i Kalmar.

Detta allnordiska unionsmöte ägde rum i Kalmar sommaren 1397. Själva mötet bör ha tagit minst fyra veckor och inleddes alltså med en kröningsceremoni där Erik kröntes till kung.

Kröningsbrevet

I kröningsbrevet kungörs att kröningen av Erik har fullbordats i Kalmar. Undertecknarna avger en trohetsförsäkran mot kung Erik och ger full ansvarsfrihet för Margareta. Kröningsbrevet ålägger inte kungen några särskilda skyldigheter, där finns endast en i allmänna ordalag utformad passus, "oc han gøre widh oss alle som hanom bør at gøre". Erik erkänns i kröningsbrevet av undertecknarna som kung, något kungaval eller överlåtelse av makt från undersåtar till kung omnämns inte.

Unionsbrevet

Unionsbrevet från 1397:
"Först at nw scule thisse thry riken hafue thenne koning,
som ær koning Eric i hans lifdaghæ, oc siden evinnelicæ
thisse thry riken en koning hafue oc ey flere ouer alle thry riken,
suo at riken aldre at scilias meer, om Gudh wil."

I unionsbrevet slås fem viktiga principer för unionen fast:

En enda kung ska råda över alla tre rikena. I princip ska unionen vara ett valkungadöme men i första hand bör kungasöner väljas.

Kungen ska styra över varje rike i enlighet med varje rikes egna lagar.

Om något av rikena hotas av krig ska de andra komma till hjälp.

Den som döms som fredlös ska vara det i samtliga riken.

Vid förhandlingar med andra länder har kungen tillsammans med rådsmedlemmar från varje rike rätt att fatta beslut till allas bästa.

Kronan skall ärvas inom unionen, men de tre länderna skall behålla sina egna lagar och ämbetsposterna i respektive land skall innehas av landsmän.

Det är utrikespolitiken, som skall vara gemensam och unionen är tänkt att utgöra en motvikt mot Hansans starka maktposition.