Sankta Klara kloster på Norrmalm

Om franciskaner och klarissor

Franciskanerna slog sig först ned i Visby 1233 och 5 år senare i Lund. På den här tiden tillkom också konventen i Söderköping, Skara, Uppsala, Enköping och Stockholm.

De fick större betydelse under 1200-talets senare hälft.

Orden expanderade och fem nya franciskan konvent grundades i Nyköping, Lödöse, Jönköping, Arboga och Linköping.

Klarissorna

Den kvinnliga grenen av orden, klarissorna, fick nu ett kloster i Sverige, S:ta Klara på Norrmalm i Stockholm.

Klara kloster byggdes av tegel 1289 på mark som skänkts av Magnus Ladulås. Bland annat skänkte han lantegendomar som stora delar av Norrmalm och Ladugårdsgärde.

Klara klosters sigill.
Sigillet på bilden är en kopia och ingår i Stadsmuseets samlingar.
Bild: Stockholmskällan

Magnus Ladulås dotter Rikissa

När Magnus Ladulås dotter Rikissa var 6 år sattes hon i S:ta Klara kloster. Att sätta sina döttrar i kloster kunde vara en lösning för en adelsman som hade många flickor som det kunde vara svårt att hitta friare till.

Att gå i kloster innebar karriärmöjligheter för en kvinna och Rikissa blev med tiden klostrets abbedissa. Abbedissan var klostrets föreståndarinna och hade bland annat ansvaret för klostrets ekonomi.

Klara kloster revs av Gustav Vasa efter reformationen 1527.

Där klostret låg finns i dag Klara kyrka.

Vem var Sankta Klara?

Klara (Chiara) levde 1194-1253. Hon tillhörde en förnäm adelsfamilj i Assissi i Italien.

Klara hörde Franciskus, grundaren av Franciskanerorden predika och tog intryck av honom och levde liksom han i fattigdom.  Hon valde att följa hans andliga lära och orden uppkallades efter henne.
Franciskus och hans ordensbröder lät bygga ett hus åt henne vid San Damianokapellet utanför Assisi där hon levde resten av sitt liv i bön och botgöring.

Klara helgonförklarades 1255.

Eleanor Fortescue-Brickdale: St Clare