Lite om Gimo herrgård och en kvasttall

  • Bildgalleri
Gimo herrgård Inspektorsbostaden
Gimo herrgård
Gimo Lissmosterområdet

Lite om Gimo herrgård och en kvasttall

Vi har tillbringat fredag till lördag på Gimo herrgård. Då passade vi på att se oss omkring.

Före 1615 var Gimo en liten obetydlig bondby. Bönderna hade byggt en skvaltkvarn, för att kunna mala sin säd, vid en å som rann ut i Olandsån.
Men innan dess var området där kyrkan ligger en betydande havsvik. Det var en vik, Skäfthammarviken, dit vikingaskepp och handelsbåtar nådde.


Kolhusen vid Gimo bruk.

I början på 1600-talet kom bruket och vallonsmidet igång.
1615 fick befallningsmannen i Österby, Hans Sigfvardson i uppdrag, för kronans räkning, att göra ”ett litet vackert bruk i Gimo”. Gustav II Adolf var kung då. Han hade ont om pengar, men tog utländska tekniker och bruksledare till hjälp. I utbyte gav han dem ensamrätt på tillverkningen.
1627 slöts kontrakt med holländarna Willem de Besche och Louis de Geer och Gimo utarrenderades till dem. 1641 erhöll Louis de Geer sitt adelsbrev och 1643 köpte han Gimo bruk för egen räkning, då han erhöll drottning Kristinas salubrev.
1652-1685 var bruket i sonens ägo, Stefan de Geer. Därefter hans bror, som också hette Louis de Geer, till 1695, och sedan 1738 ärver hans son Gimo, som också hette Louis de Geer.
1756 köper Finlay och Jennings bruket, men det övertas av en av dem, Robert Finlay 1761.
Från 1764 köper Jean Henry Lefebure bruket och hans son är ägare från 1767-1805.
På 1800-talet fortsätter ägandet av olika personer av familjen Reuterskiöld. Senare Gimo Bruks AB. Handelsbanken och SE-banken har också varit ägare till Gimo herrgård.
Idag ägs det av Günter Schneider.

Oreground iron

Det finns mycket att säga om järnhanteringen och det får bli ett eget ämne längre fram, men så mycket kan jag säga att när järnet skulle lastas, så var Stockholm inte ensamt med att ha s k stapelstadsrätt. Öregrund hade det också, under vissa perioder, och det betydde att exporten kunde gå direkt därifrån. Öregrunds storhetstid som exporthamn för järn var under 1600-talet och fram till omkring 1730. Det var då vallonjärnet i England blev kallat Öregrundsjärn – Oreground iron, ett järn med världsrykte.

Gimo herrgård – Maison de plaisance – ett intimt lanthus

Jean Eric Rehn

Arkitekten är Jean Eric Rehn. Han påbörjade arbetet 1764 och det avslutades 1780.
Gimo herrgård räknas som hans mest betydande skapelse.
Jean Eric Rehns generalplan för Gimo bruk 1767 utförd på beställning av Jean Henry Lefebure förverkligades aldrig till fullo. Det berodde naturligtvis på att ägaren dog samma år.

Jean Eric Rehn föddes 1717 och dog 1793, så i år firar vi 300-årsjubiléet av hans födelse.

Herrgården består av ett mittparti i två våningar med lågt valmat tak krönt av en lanternin.

Här faller det på plats att skjuta in en liten arkitekturskola.

Valmat = tak med fall åt fyra sidor

Lanternin = överbyggnad på tak, takfönster, ljuskupol

I mittaxeln finns mot trädgårdssidan ett rustiserat i plan tresidigt mittparti med en fronton prydd med festoner och urnor samt över huvudingången en balkong med former som påminner om detaljer på Erstaviks gård.

Mot gårdssidan finns på samma plats en risalit med fronton och dubbeltrappa.

Rustiserat = göra rustik (grovhuggen) fasadyta

Fronton = prydnadsgavel över fasad eller son krön på fönster, dörr e.dyl.

Risalit = framskjutande parti av en byggnads fasad

Feston = blomster- eller bladslinga

I övrigt är fasaderna slätputsade och utan alla prydnader, endast en liten list mellan undre och övre våningarna.

Flyglarna är sammanbyggda med mittbyggnaden och ligger i dess längdaxel, har helt rustiserade fasader och osynliga tak. Mitt på vardera flygeln finns en risalit uppåt avslutad med en attika prydd med urnor och en tavla i klassisk form med droppar.

Attika = rektangulär överbyggnad ovanför taklist

Är detta världens finaste stall?


Stallet

Från stall till tall

Nu ska jag berätta om något vi verkligen blev fascinerade av – kvasttallar.

Kassörbostaden


Kassörbostaden

Lissmoster

På gångavstånd från Kassörbostaden, där vi bodde, ligger ett skogsparti som kallas Lissmosterområdet.
Här levde på 1700-talet brukets gamlingar och änkor i enkla hus med små täppor. Av dessa är endast ett antal stensättningar kvar.

Men en gång i tiden bodde en gumma som kallades Lissmoster här. Hon ska ha gjort sitt brännvin själv, men när husbehovsbränningen förbjöds, blev hon rädd och gömde brännvinspannan.
Den hittades instucken bland stammarna i en busktall och det trädet kom att kallas Lissmostertallen.

Kvasttall

Fram till 1920 var benämningen busktall på sådana här tallar, men därefter kom de att kallas kvasttall (Pinus silvestris f. condensata Th. Fries).
Dessa tallar växer inte upp i en enda stam utan förgrenar sig (kvastar sig) i många delstammar. Detta sker antingen nere vid markytan eller vanligare någon meter upp. Orsaken är en genetisk avvikelse.
En förändring av arvsmassan har uppstått genom mutation.

Vi såg resterna av vad som hade varit Lissmostertallen. Den hade bestått av 18 stammar med en omkrets av 5,24 meter. Kronans diameter uppskattades till ca 15 meter.

1954 var Lissmostertallen döende. Förmodligen var det de höga granarna som berövade den det livsnödvändiga ljuset.

Idag växer en ny generation kvasttallar där. De är minst fyra ståtliga 15-20 meter höga och är Lissmostertallens avkomma. De är idag uppemot 200 år gamla.

Ingrid Björnstedts utsökta bok

Fakta har jag hittat i Ingrid Björnstedts bok Herrarnas Gimo. En historieskildring inför Gimo bruks 400-årsjubileum.
Det är en ovanligt faktaspäckad och välskriven bok. Kan varmt rekommenderas.
 

 

 

 

 

 

Taggar: