Lite fransk måltidshistoria

  • Allmänt

Gastronomins Vänner

Nu har jag valt att berätta utifrån mitt favoritintresse: mat och måltidshistoria.
Själv har jag varit med i Gastronomiska Akademiens och Måltidsakademiens Vänner ett antal år nu. Det är fritt för alla att vara med där, som har ett stort intresse för mat och måltidshistoria.

Lite fransk måltidhistoria som anknyter till tidigare texter Henrik II och Katarina di Medici

Katarina di Medici medförde de skickligaste kockarna när hon flyttade till Paris som Henrik II:s drottning. På hennes initiativ blev det brukligt att damerna deltog i festmåltiderna, vilket varit männen förbehållet tidigare. Hon lanserade också modet att äta soppa i större utsträckning än tidigare varit fallet. Specialister på glasstillverkning fanns i hennes köksstab, vilket kom intresset för kalla desserter att öka.
Erfarenhetsutbytet mellan Katarina di Medicis italienska kockar och de franska lär ha varit det som la grunden till det klassiska franska köket.

Henrik IV

Henrik IV är i kulinariska sammanhang känd för sin önskan att varje bonde skulle få råd med en höna i grytan till söndagsmiddag.
På den här tiden blev det vanligt att man hade särskilda rum för måltiderna. Det var då matsalen kom till.

Nytt var då
thé från Kina
kaffe från Västindien
choklad från Sydamerika

Till kungens hov i Versailles var över 20 000 personer knutna. Kökscheferna som hade ansvaret för att matlagning tog sitt arbete på största allvar.
Det berättas om Vatel, (d. 1671) som när fisken som han hade beställt till en kungalunch inte hann fram i tid, tog det så hårt att han omedelbart begick självmord.

Filip av Orleans

De ”små supéernas tidevarv”, 1600-talet, inleddes av Filip av Orleans, som var en stor gastronom. Från dessa privata fester var såväl kockar som lakejer utestängda. Gästerna deltog själva i matlagningen och var och en lagade till sina specialiteter. Till detta drack man champagne, vilket var drycken på modet. Men, det är en annan historia.

Taggar: