Linné was here - and so were we

  • Bildgalleri

Följ oss på vår vandring i Sankt Olofsholm på Gotland

Till Sankt Olofsholm kommer Carl von Linné och hans sällskap ridande från Kyllaj via Hellvi kyrka.

Det är den 1 juli 1741.

"St Olofsholmen var en rund och helt kullrig holme, som på tvenne sidor blivit med landet hopbunden", skriver Linné.
På holmen växer fullt med små tuvor av örten svartkämpar:
"man tycktes se naturen velat kläda henne med långa hår, och liksom bevara henne från det kulna havsvädret...

Högst upp på holmen stod förr en kyrka, synlig även från havet.

De rider fram och tittar på ruinerna. Linné får berättat för sig om Sankt Olof och kyrkan. I en av de små raukarna söder om kyrkoruinen ser de en fördjupning:
"... uti en stor sten, som låg ovanpå jorden, ett hål, stort som en hattkulle, vilket kallades ST Olofs tvättfat.

Färden fortsätter till Slite och Sjuströmmar. De rider genom granskog där Linné till sin glädje hittar sin egen blomma, linnea.

I Slite får de rum för natten.

Mer fakta om Linné på Gotland

Linné hade som följeslagare sex "unga herrar", som följde med på resan på egen bekostnad.
Var och en av dem hade sina egna arbetsuppgifter. I dessa ingick också att någon av dem varje kväll skulle skriva dagbok efter Linnés diktamen.

Linnés uppdrag var bland annat att kartlägga naturresurser och fornlämningar.

Tagna för spioner

Svenskarna höll just på med att förbereda krig mot Ryssland och förklarade också krig den 21 juli 1741, men
Linné och hans sällskap behövde inte resa på egen hand i ett för dem terra incognita och det var kanske välbetänkt med tanke på det utrikespolitiska läget.
Linné och hans följeslagare blev faktiskt betraktade som spioner på en del håll och fick till och med ha livvakter i form av kronobetjänter.
Till kronobetjänternas uppgifter hörde också att se till en del praktiska detaljer under resan, t ex att hyra hästar.

Dagen före överresan till Gotland skrev Linné i dagboken från Öland:

"Vi förnöjde oss av enfaldiga folkets enfaldiga speculationer och gissningar om vårt sällskap, som oss berättades av åtskillige, ty folket trodde att en av oss var Högtsal (ige) Kon. Carl den 12te som nu besåg sitt land och huru dess invånare mådde."

Några intressanta länkar:

Rapport från den arkeologiska undersökningen på St Olofsholm 2013
http://www.gafs.me/SlutrapportStOlofsholm.pdf

Rapport 2014 S:t Olofsholm
http://www.gafs.me/stolofs2014.pdf
 

 

Taggar: