Jean Eric Rehn 300 år

Jean Eric Rehn (1717-1793)

Jean Eric Rehn föddes den 18 maj 1717.

Svensk arkitekt, tecknare, kopist, gravör, inredare och grafiker. Hovintendent. Professor vid Konstakademien.
Arkitekten Jean Eric Rehn hör till Sveriges främsta tecknare under 1700-talet. Han gjorde ritningar till slott och herrgårdar, både exteriör och interiör, rum (flera rumsindelningar på Stockholms slott), miljöer, slottsparker, inredningsdetaljer, öppna spisar, designade också möbler, serviser, kakelugnar och teaterdekorationer, men också ritningar till kläder, Lovisa Ulrikas drottningkrona, snusdosor, festarrangemang, fyrverkerier, speglar, silverserviser, predikstolar, altaruppsättningar, orgelfasader, gravvårdar, gravkor och epitafier. Han ansvarade för sidenindustrin, fajanstillverkningen och bidrog till silverkonsten, möbelkonsten och smyckeskonsten.
Jean Eric Rehn arbetade för både staten (manufakturkontoret) och hovet (med Lovisa Ulrika i spetsen).
Den kulturella guldåldern under 1700-talet var beroende av politiska initiativ. Det gavs ekonomiskt stöd till industriell och konstnärlig verksamhet. Det grundades kungliga akademier som gjorde att konstutövare fick en högre status.
I samband med slottsbygget i Stockholm önskade man utveckla landet i ett internationellt perspektiv.

Vår första industridesigner

Man kan kalla honom vår första industridesigner och under 50 år var han ledande stilbildare i Sverige. Han räknas också som en av det svenska 1700-talets mest betydande inredningskonstnärer.
Han utbildade sig vid Fortifikationen, där han utnämndes till löjtnant 1739. Han lärde sig också teckna i Ritarakademien.
Hela hans verksamhet grundar sig på hans medfödda och genom utbildning utvecklade förmåga att teckna.

1740 skickades han av Carl Hårleman till Paris för att utbilda sig i gravyrkonsten.
Han blev väldigt populär i Frankrike och Carl Gustav Tessin, som var bosatt i Paris, fick starta underhandlingar för att få honom tillbaka till Sverige.

1745 fick han en tjänst som mönsterritare, dessinatör, i Manufakturkontoret. Ett särskilt manufakturkontor skulle stödja den inhemska textilindustrin och minska behovet av import utifrån. På så vis kom Jean Eric Rehn att få fleråriga resestipendier för att studera mönster och tekniker utomlands.

1745 var Jean Eric Rehn medhjälpare till Carl Hårleman för att inreda Stockholms slott. Efter Carl Hårlemans död, 1753 sysslade Jean Eric Rehn mest åt arkitekturen och inredningen av Stockholms slott.

Undervisning

Undervisningen i samband med slottsbygget var dels i enlighet med skråordningens krav att utländska konstnärer hade skyldighet att lära ut sina kunskaper och det var för att den inhemska standarden skulle höjas. Dels innebar den en fortbildningsverksamhet för de hitresta fransmännen. Svenskar kunde även fungera som lärare, som Johan Pasch och Jean Eric Rehn. Jean Eric Rehn är lärare i teckning vid Kungliga ritarakademien där två av hans elever var Pehr Hilleström och Johan Tobias Sergel.

Siden och fajans

Samtidigt ägnade han sig åt att framställa mönster för sidenväverierna och modeller för fajansfabrikerna. På slottet i drottning Lovisa Ulrikas matsal som är det rum som utrikesnämnden sammanträder idag, är väggarna klädda med Jean Eric Rehns designade gröna siden, inramat av utsökt skurna paneler och lister i ek som var förgyllt från början.

Man ville sträva efter att efterlikna det äkta porslinet som importerades från Kina och startade tillverkning av fajanser.

1740-talet börjar Rehn att komponera mönster men trots att man 1735 hade lyckats utverka privilegier på Rörstrand för porslintillverkning kom någon sådan inte igång än.

1748 fick han i uppdrag att producera ett porslinsmönster för Adolf Fredrik. Mönstret blev så populärt att det till och med ”kopierades” och målades i Kina för det Ostindiska Companiet.

Hans konstnärliga begåvning var mångsidig. Han var dessutom musikalisk, spelade fiol.

Bröllop

1749 gifte sig Jean Eric Rehn med Anna Christina Rungren.

1750-talet var höjdpunkten för svensk sidentillverkning. Stockholm hade 69 textilfabriker. Den skickligaste sidenvävaren var fransmannen Bartholomé Peyron. Hans arbeten finns bevarade i Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas kröningsdräkter av guld- och silverbrokad. Hennes kröningsdräkt hade ett spindelnätsmönster av gyllene kronor och silverstjärnor och var ritat av Jean Eric Rehn.

1751 gjorde han även ritningar till drottning Lovisa Ulrikas drottningkrona och Adolf Fredriks kröningssadel.

Kopparstick av drottning Lovisa Ulrikas krona.
Europeana/Livrustkammaren

Beskrivning av kronan:

"Afritning // uti rätt storlek af den Diamants Cronan, som hennes Majestät Drottnin- // gen bar på des höga Krönings dag uti Stockholm den 26 November 1751. // Sielfwa fattningen är af silfwer, innantil förgyld med genombrutit arbete och sammansatt på brukeligit sätt af Band, Om- // krets, Spiror samt Öfwersta prydnad. // Uti Bandt är 16 större Rosen-Diamanter; emellan hwilka äro smärre som föreställa broderat arbete ock kanterna af bemälte // band äro beprydde med smärre Diamanter. // De 8 Spiror, som stuga utur små kronor och sluta sig emot globen, äro skiftewis utsirade med Brillant, Rosen och Taffel Diamanter. // På rämsta Spiran är en stor Brillant, under hwilken synes en annan nästan af samma storlek, des utom är en stor Rosen Diamant på // den andra sidan som swarar emot den största främsta. // Öfwersta prydnaden bestpr af en blå emaillerad Globe med små guldd kronor sirad, omkretsen tillika med korset på Globen är af små Diamanter. // Uti denna kronan som wäger sammansatt 37 lod, äro tillsammans 695 Diamanter. " (Samma text på franska). Signerad nertill till vänster "Fait par le Ss Almgren, Jouailler du Roi", till höger "Dessiné et gravée par I. E. Rehn".

Bizet, sadelmakare

1753 bland faddrarna vid andra dotterns dop var Carl Hårleman och Claes Grill.

1755 reste han tillsammans med slottsbyggmästare Georg Frömans son, Georg Fröman d.y., till Italien och Frankrike. Det var den unge sonens "gesällresa" och senare blev även Georg Fröman d.y. slottsbyggmästare. (Efter rättelse från Inga Lewenhaupt, 24-06-15. Detta framgår av Fröman d.y:s resedagbok i Uppsala och räkenskaper i Slottsarkivet.) Tack, Inga från Maud.

På 1750-talet gör han ett s k Heureux Assemblage. Original av Jean Eric Rehn.

 Ur texten: "Detta skämt med några Stockholmsoriginaler mot slutet af 1740-talet graverades på Carl Gustaf Tessins föranstaltande af sed. hofintendenten Jean E. Rehn (f. 1717 d. 1793) omkring 1750; den satiriske grefven har tillegnat den "lyckliga samlingen" tvänne sina medbröder i rådet, excellenserne Ekeblad och Höpken, båda storheter af första rang. [...] Arkiv: SE/SSA/0139/Stadens magistrat/Ö 1:1/Fotografier/Heureux Assemblage.
Texten är citerad ur Litografiskt Allehanda 1865.
Länk till Stockholmskällan: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/15306

1750-talet gör han ritningar till lyktgrupper, Stockholms slotts trapphus.

Gustav III får en gunghäst, även den är förmodligen Jean Eric Rehn upphovsman till.

Gunghäst av skulpterat trä, troligen björk. Hästen reser sig på bakbenen.

1750-talet Rosersbergs slott intar en särställning då Jean Eric Rehn gjorde en omfattande modernisering på uppdrag av Fredrik I:s gunstling, presidenten vid Kommerskollegium
Erland Broman. Dessa rokokointeriörer har under senare restaureringar helt spolierats.

1750-talet Leufsta bruk. Jean Eric Rehn engageras för herrgårdens färdigställande. Hovmarskalken Charles de Geer lät med Rehns hjälp modernisera herrgården på Leufsta och
Lars Bolander målade dörröverstyckena i stora salen efter Rehns anvisningar. På 1750-talet levererades kakelugnar till herrgården.

1757-58 utfördes biblioteket på Leufsta utifrån Jean Eric Rehns ritningar.

Det bör således stå: "Georg Fröman d.y., senare slottsbyggmästare"

1757 blev Rehn hovintendent och professor vid Konstakademien. Under några år var han också dess vice preses.

Han hade kvar sin tjänst på Manufakturkontoret, men blev mer och mer inriktad på inredningsarbeten.
Han gör bl a ritningar till möbler med Georg Haupt. Samarbetar också med Johan Pasch.

1760-talet slottet Stora Wäsby uppfördes efter ritningar av Jean Eric Rehn och han hade ansvar för huvudvåningens interiörer. Det är en av rokokotidens bäst bevarade byggnader i Uppland.

1760 Drottningholms slottsbibliotek. Platsen var tidigare ett tavelgalleri. Lovisa Ulrika lät omskapa och inreda det till ett bibliotek och uppdraget gick till Jean Eric Rehn. Rehn gestaltade rummet ljust och luftigt, det är helt i guld och vitt. Mellan bokhyllorna längs långsidan står korintiska pilaster och mellan kapitälen syns omväxlande drottningens namnchiffer och tre kronor. På ena kortväggen placerades en öppen spis med spegel i rokokoram. Mitt på golvet står ett avlångt biblioteksbord, även det i vitt och guld. I bordets skåp finns plats för större volymer. Lovisa Ulrikas boksamling var mycket omfattande och uppskattades 1796 till 2180 volymer. I sitt bibliotek samlade drottning Lovisa Ulrika gärna lärda vänner, bland andra Carl von Linné.
Rummet han skapade är alltjämt bevarat och har kallats för ett av de vackraste i Sverige.

Foto: Maud Ekblad

Foto: Maud Ekblad

Foto: Maud Ekblad
 

1760 gjorde Jean Eric Rehn för Rörstrand ett stort fat, tillhörande den Rehnska servisen.

Foto: Maud Ekblad

Här är ett fat som är en replik av ett stort fat från 1760, tillverkad 1977, i 1800 numrerade exemplar. 1976 gjorde Rörstrand en replik av en terrin från 1758, också tillverkad i 1800 exemplar.
Det blåa Rehnska mönstret skapades för Rörstrand av Jean Eric som då var arkitekt, tecknare, hovintendent och professor vid Konstakademien.
Dekortekniken är bianco sopra bianco eller blanc fixe, vilket innebär att det vita mönstret målas för hand på den blå fajansen.

Signatur på tallrik från Rörstrand med det Rehnska mönstret 1758

Signatur 1760

Foto: Maud Ekblad

Ett mönster som Jean Eric Rehn tog fram var Nordstjärnan.

Bild: Västarvet

1762 Järfällagraven. Adlerbergska gravmonumentet är en originell gravvård, en fyrsidig pyramid i sandsten på kyrkans sydsida, ritad av Jean Eric Rehn.
Det är en förminskad version av Cestiuspyramiden i Rom och ett för Sverige unikt byggnadsverk. Det uppfördes 1762 för kammarherre Olof Adlerberg och hans hustru Anna Sofia Gyllenborg. Adlerberg var ung kornett vid Karl XII:s livregemente och var bl. a. med vid slaget vid Fredrikshald, då kungen stupade. Senare blev han ryttmästare och kammarherre och var ägare till Säby och Jakobsberg.

1763 Erstaviks gård. Grosshandlare Herman Petersen var en förmögen direktör i Svenska Ostindiska Companiet och ägare till Stora Nyckelviken. Han satte genast igång med att omdana Erstaviks huvudbyggnad från grunden efter ritningar av ”arkitekten på modet” Jean Eric Rehn. Han fick även ansvaret för utformningen av interiören och nyinredde kapellet 1763. Väggmålningar och dekorerade dörröverstycken skapades av Johan Pasch. När den nya herrgården var precis färdig avled Herman Petersen, 52 år gammal, 1765.

1764 Gimo herrgård. Jean Eric Rehn påbörjade arbetet som arkitekt 1764 och det avslutades 1780. Gimo herrgård räknas som hans mest betydande skapelse. Jean Eric Rehns generalplan för Gimo bruk 1767 utfördes på beställning av Jean Henry Lefebure, men förverkligades aldrig till fullo. Det berodde naturligtvis på att ägaren dog samma år.
På Gimo herrgård gör han också ritningen till en praktfull öppen spis i kolmårdsmarmor.

Foto: Maud Ekblad

1766, resp 1777, Bjärsjölagårds slott. Huvudbyggnaden och den norra flygeln är byggda i rokokostil med brutna tak, designade av Jean Eric Rehn.

1768 Jean Eric Rehn ger sig in i debatten om var Stockholms nya börshus bör byggas.

Länk till Stockholmskällan:

https://stockholmskallan.stockholm.se/sok/?q=Beurse-Byggnad

Enligt Rehn är Stortorget ingen bra plats, torget bör förbli "et fritt och beqwämligit utrymme". Istället presenterar Rehn fyra andra lokaliteter som vore med passande. Den plats han framhåller som den absoluta bästa är ”stället nedan för Slots-Backen, där Stenhuggeriet nu är /.../ Där är tilräckeligit utrymme, en fri och glad, ja aldeles prägtig belägenhet /.../"

Trots Jean Eric Rehns invändningar kom Stockholm Börshus att byggas på Stortorget mellan åren 1773-78. Arkitekt bakom bygget var Rehns kollega Erik Palmstedt. Läs Rehns inlaga:

https://stockholmskallan.stockholm.se/ContentFiles/SSA/Biblioteket/Ncaaz_Gamlastan_Borsen.pdf

Arkiv: SSA, Kartor och ritningar (GS 15:167), "Tillbyggnaden av Börshuset 1773", inbunden, GSH41342 Erik Palmstedt, 1773

1769 samarbetar han med Carl Fredrik Adelcrantz med att bygga och inreda Kina slott. Han gör dekorationer för fest och teater.

Fasadritning C.F. Adelkrantz 1763.

1769, efter Paschs död tog Jean Eric Rehn över vännen Paschs malmgård.

Hackert, 1764.

1770 Prins Henrik av Preussen gjorde ett besök i Sverige hos sin syster Lovisa Ulrika. I Karlbergsparken byggdes en kuliss i form av ett rundtempel efter Jean Eric Rehns ritningar.

Karta från 1724

1770-74 Rosersbergs slott. Då byggde Rehn om slottet för hertig Karl som fått det i gåva av ständerna. Ombyggnaden omfattade även delvis exteriörer. Den yppiga rokokon ersattes av den gustavianska tidens lagerfestoner och –kransar.

1770 Rehns illustration över Stockholms slott.

1772 Rehn nydekorerade Bollhusteaterns salong.

Stora Bollhuset vid Slottsbacken 1780-talet.

1772 tillhörde han tillsammans med Johan Abraham Grill, Henrik Wilhelm Peill och Alexander Roslin de första som fick Vasaorden.

Lämnade ritningar till Österby slott i Uppland.

1774 Forsmarks herrgård. Den gamla herrgården var klar 1765, men brukspatronen John Jennings ansåg den för anspråkslös och lite ålderdomlig, så han kontaktade Jean-Eric Rehn som fick i uppdrag att rita en ny herrgård och dessutom göra en ordentlig generalplan för hela bruket. År 1774 stod den nya herrgården färdig.

1774 Ljungs slott i Östergötland. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes i sten 1774 efter ritningar av Jean Eric Rehn. Byggherre var Axel von Fersen d.ä.

1774 Sutherska huset. Jean Eric Rehn gjorde ritningarna till det vackraste huset vid torget. Då hette torget Adolf Fredrikstorg. Nu heter det Mariatorget. Byggherren var Gustav III:s hovgravör och konstsamlaren Per Suther. Suther skapade en stor konst- och boksamling och i familjen umgicks konstnärer som Pehr Hilleström, Pasch och Sergel. Hilleström bodde även i huset. Huset revs 1910.

1779 Gripsholms slott, omändringar, vita salen, drottningens sängkammare.

1780-talet Tullesbo slott i Skåne. Rokokoslottet är ritat av Jean Eric Rehn och är i två våningar samt sockelvåning med vitputsade fasader och mansardtak i tegel.

1783 Johannes kyrka. Rehn hade färdigställt ritningarna för Johannes kyrka, men projektet avbröts av Gustav III. Kungen hade lagt grundstenen innan han på hösten 1783 reste till Italien. Därifrån skickade han bud till Sverige att arbetet med kyrkan skulle avbrytas. Han hade under resan påverkats starkt av de nyklassicistiska stilidealen. Nu beställde han istället ritningar av den franske arkitekten L. Dufourny. Dessa godtogs emellertid inte av kyrkorådet.

1784 Hedvig Eleonora kyrka, ritning till predikstol, kolonnprydd utförd i klassicistisk stil.

Sturefors slott, inredningsarbeten. Slottet är känt för sin 1700-talsinteriör, då framför allt stora salen i två våningar med plafond ritad av Tessin och väggdekor målad av Johan Pasch efter förlaga av Jean Eric Rehn.

1784 Att utföra teaterdekorationer och –dräkter ingick också i hans uppgifter.
Han ritade kulisser för Bollhusteatern, Operan och Drottningholmsteatern, men denna verksamhet fick ett abrupt slut när fransmannen L J Desprez på kungens inbjudan kom till Sverige som föreståndare för Operans dekorationsavdelning.

1789 Insatserna på Manufakturkontoret och slottet trappades ner och tog definitivt slut 1789 då Rehn begärde sitt avsked hos Gustav III. Tjänsten som hovintendent upprätthöll han till 1789, men vid den tiden hade många uppdrag redan gått till formgivare ur den yngre generationen.

Att våra inhemska möbelsnickare, keramiker och sidenvävare var lika skickliga som sina yrkesmän i Europa är till stor del Jean Eric Rehns förtjänst.
Och idag skulle man kanske säga att kopiering av förebilder skulle vara ”industrispionage”. Men man såg inte så förr.

1793 avled Jean Eric Rehn, 76 år gammal.