Svarta och vita kulor

Inval av nya ledamöter i Svenska Akademien.

Tolv ledamöter skulle enligt stadgarna vara närvarande vid val.
När valet hade avgjorts och en person fått majoritet blev det en ny omröstning med svarta och vita kulor.

Valet blev ogiltigt om en tredjedel använt svarta kulor. Det här var en bestämmelse som ärvts från den Franska Akademien.

1700-talet var akademieinstiftandets århundrade i Sverige

Då bildades Vetenskaps-, Vitterhets-, Konst-, Musikaliska- och Svenska Akademien. Förebilderna var hämtade mest från Paris, Berlin och London.

Vitterhetsakademien och Svenska Akademien kom att spela en stor roll för det svenska språket.

Vitterhetsakademien eller ”Akademien på Drottningholm”

Vitterhetsakademien instiftades 1753 av Lovisa Ulrika och kom att handla om de estetiska och humanistiska intressena i vårt land.

När Lovisa Ulrika var prinsessa och bodde i Berlin hade hon tagit intryck av den franska upplysningskulturen.

Lovisa Ulrika ca 1744

Förebilderna var de franska akademierna Académie Française och Académie des Belles-Lettres.

Lettres patentes de Louis XV portant confirmation de l'établissement de l'Académie des sciences, belles-lettres et arts de Lyon, 1724, CC

Carl Hårleman

Det var Lovisa Ulrikas vän, arkitekten Carl Hårleman som hade givit henne tanken på den akademiska formen och han fick i uppdrag att utarbeta statuterna.

Carl Hårleman

I de franska akademierna var antalet ledamöter 40, men i Vitterhetsakademien blev antalet ledamöter aldrig bestämt under Lovisa Ulrikas tid.

Akademien samlades en gång i veckan på Drottningholms slott. Ämnena som akademien skulle arbeta med var: ”Historien, Antiquiteter, med hvad till bägges upplysning hörer, Vältalighet och Svenska Språkets upodling, äro de ämnen Academien frambringa en ren Smak, et städadt tänke- och et höffsadt skrifvesätt, såsom uti Samhället nyttige, prydelige och behaglige.”

Man utlyste också tävlingar, där allmänheten fick deltaga i vältalighet, poesi och i historia. Det var Lovisa Ulrika som bekostade priserna själv.

Lovisa Ulrika, 1750-tal. Nationalmuseum
Carl Gustaf Tessin hade beställt detta porträtt av den franske konstnären Latinville.
Den visar drottningen avbildad som morgonrodnadens gudinna Aurora. I handen håller
hon morgonrodnadens fackla, som symboliserar de nydanande tankarna och upplysnings-
tidens människoideal som rådde under 1700-talet. Lovia Ulrika var en hängiven beskyddarinna
av vetenskap och konst och hade stora ambitioner att höja den kulturella nivån i Sverige.
 

Akademien lades ner 1756 (efter Lovisa Ulrikas misslyckade statskupp) och återuppstod efter statsvälvningen 1772.

1778 hade det länge kyliga förhållandet mellan mor och son brutit ut i bitter fiendeskap, och man kan därför förstå att Lovisa Ulrikas ”litterära hovcirkel” aldrig kunde bli Gustav III:s.

Lovisa Ulrika dog 1782. Vitterhetsakademien stod nu helt utan medel. Alla anslag hade kommit ur drottningens kassa.

Men, Gustav III hade haft planer tidigare på att inrätta en akademi, på sitt eget sätt, men han ville att det skulle gå en tid efter moderns död.
 

Gustav III, målning av Alexander Roslin 1777

Svenska Akademien och Vitterhetsakademien

1786 instiftade han Svenska Akademien. Gustav III ville ha det bästa ur de tidigare akademierna, så han omarbetade statuterna och gjorde så att Vitterhetsakademien fick behålla historien och övertog Antikvitetsarkivets samlingar av mynt och fornsaker och dess riksantikvarie blev Akademiens sekreterare. Att ägna sig åt medaljer och inskriptioner blev deras uppgift.
Vitterhetsakademiens sammansättning fastställdes av kungen: 20 arbetande svenska ledamöter och 16 utländska samt 14 hedersledamöter.

Om Svenska Akademien säger kungen att han hade beslutat upprätta en akademi, som skulle bestå av aderton ledamöter. En Akademi ”endast för det svenska språket, den vi velat helga åt de ädlaste av alla tidsfördriv; vältaligheten och skaldekonsten, att under upodlande och stadgande af svenska språket utsprida och uphöja äran och minnet samt sjunga de stores mäns lof, som dels styrt, dels tjent och frälsat fäderneslandet, och dermed på en gång utvidga svenska namnets och språkets ära”.

I Lovisa Ulrikas akademi var uppgiften att odla svenska språket, vältaligheten och diktkonsten. För Svenska Akademien tillkom en viktig uppgift att besjunga rikets stora män, till vilka Gustav III själv räknade sig.

Inför Svenska Akademiens instiftande

Gustav III hade skrivit till överståthållaren med en begäran om att han skulle få ett tillstånd av borgerskapet för akademien att använda stora Börssalen för sina sammankomster.

Utdrag ur ett brev från Kellgren till borgmästaren Rudbeck

”Nu ett ord om ceremonielet vid instiftelsefesten som skall gå för sig nästk. Onsdag på stora börssalen. – Ledamöterna bliva därom dagen förut genom hovkanslern underrättade. – De samlas i en av de inre salarna kl 5 e. m. – Kaptenlöjtnanten av dragonerna som utdelat biljetterna, disponerar salen. Fruntimren placeras på bänkarna runt omkring salen. Till höger om dörren ha kungen och prinsarna, till vänster drottningen och prinsessorna sina grillerade loger. I själva salen rum för hederligt klädda karlar.”

Svenska Akademien invigdes 1786 den 5 april i Stora Börssalen

Börshuset. Svenska Akademiens högtidsdag 1957.
CC Jan Ehnemark, Digitala Stadsmuseet

Kjellgren skrev: ”salen” – ”var brillant: samlingen så talrik som rummet tillät. Ledamöterna hade fått 6 billetter hvar att utdela” och det hela utfördes med den pompa och den obestridliga regissörstalang, som Gustav III mer än andra kunde utveckla. Invigningen av hans akademi blev en stor nationell högtid.

Kanslipresidenten Anders Johan von Höpken

Anders Johan von Höpken

Höpken var mycket intresserad av vitterhet, vetenskap och konst och redan i början av 1730-talet hade han valts till ledamot av Académie des Belles-Lettres i Marseille. Han hade ett mycket stort anseende som vältalare och stilist. Tessin tyckte att han ”skref bättre än någon i riket”.

Carl Gustaf Tessin, diplomat, politiker, ambassadör
 

1786, då Gustav III instiftade Svenska Akademien, tilldelades von Höpken stol nr 1.

De övriga ledamöterna fick dra lott om sina platser.

Läkaren Nils von Rosenstein – ständige sekreteraren

Nils von Rosenstein, framstående läkare och professor i medicin

Nils von Rosenstein var en av Gustav III:s favoriter och en betydelsefull person i den tidens kulturella liv.

Han var under en kort period sekreterare i Vitterhetsakademien och var därefter Svenska Akademiens ständige sekreterare i närmare fyrtio år.

Rosenstein var dessutom kronprins Gustav Adolfs informator.

Johan Henrik Kellgren

Johan Henrik Kellgren var en framstående skald och hade studerat i Åbo. Där medverkade han också i det litterära Aurorasällskapet. Han fick stol nr 4 vid invigningen av Svenska Akademien.
Kellgren var en bland de tretton ledamöter som Gustav III valde till Svenska Akademien. Han blev genom lottning även vald till akademiens första direktör.

Stol nr 4

Stol nr 4 var en förgylld stol med blått siden tillverkad av stolmakare Erik Öhrmark (1748-1813).

Erik Öhrmark

Erik Öhrmark var den mest produktive och inflytelserike stolmakaren under den gustavianska tiden. Han har tillverkat stolarna som alltjämt används på Akademien.

Han blev mästare i stolmakareämbetet 1777 och anlitades flitigt av hovet.

Lovisa Ulrika beställde länstolar till Drottningholms slott och Gustav III matsalsstolar till Haga paviljongen.

På Stockholms slott fanns drygt 200 möbelpjäser tillverkade av Öhrmark. Det var troligen bland dessa man hittade stolarna för ”de aderton”.

Stol signerad ÖHM från Gysinge.
Foto: Jessica Karlsson, Nordiska museet CC