Idag flaggar vi för kungen och västra stambanan

  • Allmänt

Idag flaggar vi för kungen och västra stambanan

Copyright Kungahuset.se

Wikipedia

Är kungen hemma?

Oscar II införde bruket att hissa flaggan på Stockholms slott som beteckning för konungens hemmavaro.
Ja, så står det i fataburen Nordiska museets och Skansens årsbok 1967 i en artikel av Arne Biörnstad, Svenska flaggans bruk.

Ur Oscar II:s memoarer kan vi läsa följande: ”När jag besteg tronen sågos få svenska flaggor till. Inne i landet kände skolbarnen icke ens huru de sågo ut, ja, underligare ändå, för landssoldaterna voro de alldeles obekanta! Flaggan ansågs uteslutande tillhöra sjömännen! Huru annorlunda nu. Huru mycket bättre. Ingen skulle nu vilja se den blågula kungsflaggan nedhalad från Stockholms kungaborg. Men då jag första gången lät våra svenska färger svaja ut högt över Leijonbacksporten, då genljöd Norrbro av klandrande röster!”

Här handlar det om det av honom i november 1873 införda bruket att hissa flaggan på Stockholms slott – som tecken på att kungen var hemma. Men, alla gillade inte det nya påfundet. I Aftonbladet 5/11 1873 kunde man läsa/höra de klandrande rösterna som tyckte att det var vandalism att resa en flaggstång på slottet och i tidningen Fäderneslandet kommenteras flaggstången i hela fem nummer 1873.
Den 8 november står detta: ”Kungliga flaggan på Stockholms slott utgör fortfarande det mest upphöjda (! min kommentar) föremål för allmänhetens uppmärksamhet, och det kan lugnt påstås att alltsedan den beryktade ”Jakobs skorstens” tid har ingen offentlig vandalism här förekommit som väckt mera harm, ovilja och åtlöje än denna öfver inre balustraden uppskjutande flaggprydda stång (kronan i toppen kom aldrig upp, emedan den enligt vad man påstår, skulle blifvit för dyr att förgylla!), hvilken från Norrbro presenterar sig förvillande likt toppen på ett skepp, som tyckes vara uppsatt på den inre borggården. Visserligen är jag öfvertygad att förnuftiga menniskor ej lika lätt kunna predika omkull denna som den gemena skorstenen, ty allt hvad majestätet gör är naturligtvis alltid rätt, om det är också aldrig så dumt, men jag har dock ansett mig ej kunna undgå att vidröra det obehagliga ämnet. Ett komiskt element finnes likväl äfven med i ömkligheten. Det heter ju att flaggan skall utmärka när h. m:t konungen uppehåller sig på slottet. Eftersom den nu för hvarje afton nedhalas, skulle det alltså tyckas som om den höge personen aldrig är hemma om nätterna. Hvar håller han då hus? Månne högstdensamme ”kinesar” på Drottningholm, ”Kina” eller på något annat ställe? Jag bara frågar?”

Vad passar väl en dag som denna (30 april) att i en gammal läsebok hitta följande sida:

F som i flagga
Far for en mil
Det är kungens födelse-dag

Det här är sidan 21 ur Sörgården som kom ut första gången 1912. Fram till 1936 trycktes den i en miljon exemplar. Författaren hette Anna Maria Roos.

Hur gick det till när Sverige fick sina flaggor?

Ja, en som arbetade med Nordiska muséets frågelistor var bland andra professor Mats Rehnberg. Han hittade en del intressanta svar från de s k upptecknarna när det gällde kunskapen om den svenska flaggan: Upptecknarna berättar om de första kontakterna med den svenska flaggan och hur dennas utseende blev bekant för människorna på landsbygden skedde via sin förekomst som illustration på t ex tobakspaket, konservburkar, vykort eller som pappersflaggor att sätta i julgranen. Men själva tyckte man inte att man hade någon anledning att skaffa en egen flaggstång. Man måste ha flera förebilder, i form av permanenta flaggstänger vid offentliga eller enskilda byggnader.

Skolan får den första flaggstången Värmland 1861: ”Då med undantag af dem som bo uti eller besöka sjöstränderna, den aldra största delen af landets befolkning icke har något begrepp om ”svenska flaggan”, synes det oss, som borde vid hvarje fast folkskola i vårt land en stång finnas hvarå nationalflaggan hissades vid examina och andra högtidliga tillfällen. Allt, som i folkskolan kan blifva ett medel att väcka och lifva nationalandan, synes oss förtjent af uppmärksamhet. (Vid Stjernviks skola har svenska flaggan svajat några gånger om året i 14 års tid. Till att börja med fann man det litet underligt. Nu är det som det skulle så vara."  Det Stjernvik, som omtalas, ligger i Värmland och är det hittills tidigaste exemplet på att en skola haft flaggstång.

Fler uppteckningar

Hur det kunde gå till, när skolan fick sin första flaggstång, visar denna skildring från Torsby socken i Bohuslän. ”Den första så att säga fasta flaggstång som restes i Torsby socken var hos kyrkoherden omkring 1895. Nästa flaggstång var i vår skola 1897. Den gamle skolrådsledamoten Carl M. Olsson i Sjöhåla gick omkring i skolroten och samlade in pengar. Han hade räknat ut, att om varje matlag i skolroten satsa 75 öre, så skulle det räcka till flagga och stång. För en sån lyx, som flagga till skolan, ville kommunen ej lägga några pengar. Och när vi en höstdag kom till skolan, stod två snickare och arbetade på en lång, lång spira och kring snickarna stod varje rast tjugoåtta ungar, barn från småskolans tre klasser. Och så en dag, när vi kom till skolan, stod flaggstången rest, vitmålad och med ett stort guldklot i toppen och flagglinan klatschade så vackert mot stången. Nu var examen dubbelt efterlängtad… Aldrig har så många pappor och mammor följt sina ungar till examen som den gången. Och när examen var slut sa lärarinnan att allesammans skall stanna på skolgården. Och där kom prästen, kyrkoherde fil. Dr A. Vasenius, och ställde sig mitt på gården vänd mot flaggan, alla männen ställde sig bakom prästen, kvinnorna utmed skolhusväggen, ungarna smög sig utefter gärdsgåden. Och så höll prästen tal om flaggan och läste Z. Topelii Ett barns bön för fäderneslandet.”

SJ har två alldeles egna flaggdagar

På 1880-talet får flaggstängerna en spridning över hela landet och de finns vid herrgårdar, vid skolor, hos sjökaptener och ett ensamt godtemplarhus.
På 1890-talet kommer flaggstänger till framförallt skolhus, prästgårdar och några andra ståndspersoners hem, men också från järnvägsstationer.

Det må i detta sammanhang noteras att SJ har två alldeles egna flaggdagar, nämligen den 30 april och den 1 december.
Detta för att högtidlighålla att arbetet på västra stambanan började den 30 april 1855 och att den första bandelen invigdes den 1 december 1856.

Flaggstångstävling

Frågelistematerialet har också, en i så här i efterhand, rolig notis om en flaggstångstävling.
”Detta flaggståndsbestånd uppkom till omkring 1912. Under denna följd av flaggstångsuppsättning i orten (Vedbo i Dalsland) förekom en tävling om uppsättning av den längsta flaggstången till en sådan längd var nådd, att längre trädlängd ej var tillgänglig.”

Denna flaggstångstävling saknar motsvarighet i frågelistematerialet från landet i övrigt. Och den fick ett något snopet slut, för när de långa stängerna, som samtliga hade rotändan nedgrävd i jorden, ruttnade och blåste ner, så restes inte några nya!

Vill du veta mer om frågelistor, så kommer här en länk till Nordiska museet:

http://www.nordiskamuseet.se/insamling/beratta-oss

Nordiska museet vänder sig till människor i hela landet, i alla åldrar, som vill skriva om sina erfarenheter och tankar. Det kan handla om allt från vardagliga bestyr och företeelser till livsavgörande händelser och upplevelser. Formen är svar på så kallade frågelistor eller olika slags skrivupprop på hemsidan.

Mer om svenska flaggans historia skriver jag den 6 juni.

Taggar: