- Närnb
Om ny teknik som tillämpas på historien
DNA-analyser, kriminalteknik,
ansiktsrekonstruktioner m fl
presenterat i ett historiskt sammanhang
SÖKANDET EFTER MAGNUS LADULÅS
Av Maud Ekblad
1916 undersöktes Magnus Ladulås och Karl Knutssons gravar framför högaltaret i Riddarholmskyrkan grundligt.
Den 12 april 2011 gjorde man en ny gravöppning för att undersöka Magnus Ladulås kvarlevor, men det skulle visa sig bli en lång följetong, under ledning av Maria Vretemark, Västergötlands museum.
Jag fick vara med i Riddarholmskyrkan en dag hos Maria Vretemark. Hon visade mig alla skeletten som man hade tagit upp och vid ett tillfälle höll hon fram kraniet som man då trodde tillhörde Magnus Ladulås. Jag tittade på nära håll och fick för mig att jag stirrade Magnus Ladulås rakt i ögonen.
Magnus Ladulås (1240-1290) var kung i Sverige 1275-1290.
Vad betyder namnet Magnus?
Härledning: Latinskt namn som betyder stor
Förekomst: Vanligt
Vad betyder namnet Ladulås?
Härledning: Kung Magnus förbjöd stormännen att våldgästa byarna. De fick inte komma med hela sitt följe och kräva mat för män och hästar utan att betala för sig. Man brukar säga att kung Magnus satte lås på bondens lada, därför kallades han Magnus Ladulås.
Namnet Ladulås är inte samtida. Ännu 1385 kallas Magnus Ladulås för ”konung Magnus gamle” för att undvika förväxling med sonsonen Magnus Eriksson.
Tilltalsnamnet Ladulås är tidigast känt från 1400-talet.
Magnus Ladulås var näst äldst av Birger jarls söner med Ingeborg Eriksdotter.
Han valdes till kung 1275 och gifte sig året därpå med den holsteinska grevedottern Hedvig.
Under lång tid låg han i fejd med sin bror Valdemar, men som han lyckades besegra.
Magnus Birgersson var nydanare på det inrikespolitiska planet. Under hans tid tillkom det s k riksrådet och det adliga frälset.
Kung Magnus Birgersson dog på Visingsö i december 1290 och anteckningar i munkarnas böcker säger att liket fördes från Visingsö till Riddarholmskyrkan och begravdes i koret där.
Kung Magnus hade själv grundat den nya kyrkan på den ö som då kallades Kidholmen i Stockholm år 1280.
I sitt testamente skrev Magnus Ladulås att han önskade bli begravd i Riddarholmskyrkan, som var Franciskanermunkarnas, eller gråbrödernas, kyrka.
Så skedde också, enligt Erikskrönikan, som är en skildring av svensk historia under åren 1250 till 1319, men Erikskrönikan skrevs först 1320 eller 1330.
På 1570-talet lät Johan III uppföra gravmonumenten över Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bonde. Karl Knutsson Bonde hade blivit begravd bredvid Magnus Ladulås år 1470.
Johan III beställde dem av bildhuggaren Lukas van Werdt.
Karl Knutsson Bonde var svensk riksföreståndare och senare kung i olika omgångar under 1400-talet.
Kung Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bondes tumbor.
Jag har läst i boken Tiden och döden, Kungliga gravöppningar av Erik Janson.
Erik Janson skriver i sin bok att man kan utgå ifrån att gravarna tidigare täcktes av liggande hällar, som det var brukligt på medeltiden.
När jag började skriva det här var det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm skulle få öppnas.
Beslutet togs av Riksmarskalksämbetet, Länsstyrelsen, och Statens Fastighetsverk.
Kungliga vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien, Svenska kyrkan och Riksantivarieämbetet gav också sitt medgivande.
Syftet var att analysera kvarlevorna av de sju individer som är gravlagda mellan 1290 och 1360 och att DNA-kartlägga släktbanden mellan Magnus Ladulås och Birger jarl.
Med modern teknik, som DNA-tester kan man säkrare fastställa släktbanden mellan olika individer. De jämförs sedan med skriftliga källor och annat material.
Lite bakgrundsfakta: Birger jarl och Varnhems kloster
2002 firade Stockholm 750-årsjubileum med pompa och ståt. Men stadens grundare jarlen Birger Magnusson valde Varnhems kloster som sin sista viloplats.
I många år var dock gravens exakta placering okänd.
1920 restaurerades klosterkyrkan efter en brand. En grav hittades i golvet och i den fanns tre skelett. Gravstenen hittades på en annan plats i kyrkan, inmurad i en vägg.
Gravstenens porträtt föreställande en kvinna och två män överensstämde med den osteologiska bedömningen av skeletten i graven. Dessutom finns i kyrkan en stiftarbild,
ett porträtt av den man som betalat kyrkans återuppbyggnad - det vill säga Birger Magnusson.
Den äldre mannens kranium uppvisade markanta likheter med stiftarbilden av Birger. Hans grav hade återfunnits.
Under försommaren 2002 öppnades graven på nytt. Vissa forskare hade ifrågasatt att den osteologiska analysen som gjordes på 1920-talet verkligen var korrekt.
Benanalysen och DNA bekräftade det gamla resultatet – troligen är det Birger jarl med andra hustrun Mechtild och en son från första äktenskapet, hertig Erik, som ligger i den upphöjda graven i Varnhems klosterkyrka.
Kan man efter DNA svaren säkert säga att de gravlagda är just dessa personer? Svaret är nej.
För att klart bevisa detta måste DNA-forskarna ha ett DNA att jämföra med, till exempel från någon släkting i rakt nedstigande led. Tursamt nog vet vi att Birgers näst äldste son kung Magnus Ladulås Birgersson ligger begraven i Riddarholmskyrkan. 2010, inför firandet av Birger jarls födelseår 1210, väcktes tanken på att gå vidare i DNA-säkerställandet och ansöka om att få öppna Magnus Ladulås grav.
Här kommer lite bakgrundsfakta: Gravöppning 1915
Bild från gravöppningen 1915-1916.
Antropolog Carl Magnus Fürst undersöker skeletten från Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan.
I november 1915, i samband med en stor renovering av Riddarholmskyrkan, påbörjade arkitekten och konsthistorikern Martin Olsson en undersökning i koret främst för att återfinna Magnus Ladulås grav. Gravtumban hade varit föremål för undersökningar tidigare, men de provgropar som gjorts hade missat sitt mål och tumban ansågs vara tom.
Denna gång började man med att flytta undan gravtumbans lock och jobba sig nedåt. Först fann Olsson ett utrymme fyllt av tegelstenar, tegelskärvor och murbruksklumpar.
Ett golv av tegel bröts igenom och ännu ett utrymme uppdagades. Detta var mindre och fyllt av tegelskärvor samt kalkgrus. Under ytterligare ett golv fann Olsson själva graven.
Skelettrester från ett flertal individer och två träkistor hittades. Under medeltiden flyttade man helt sonika undan äldre skelett i en grav när en ny individ behövde få plats.
Så hade skett minst sex gånger i kung Magnus familjegrav konstaterade Olsson.
Antropolog Carl-Magnus Fürst anlitades för att göra en analys av skelettmaterialet. Undersökningen visade att sju individer (två kvinnor och fem män) lagts till sin sista vila i graven.
Fürst nämner också att han hittat ben från ett barn i sitt första levnadsår. Olsson och Fürst gjorde en personattribuering av skeletten.
Genom att titta på dödsålder och, i de fall det gick, gravläggningsordning härledde de skeletten till historiska personer.
Med stor sannolikhet tillhör
skelett 1 Magnus Ladulås,
skelett 5 hans hustru Helvig,
skelett 6 deras dotter Rikissa och
skelett 2 Magnus barnbarn och namne Magnus Birgersson.
Med mindre säkerhet ansåg de att kvarvarande skelett hade tillhört tre ättlingar till exkung Valdemar, Magnus bror; Erik Valdemarsson, Valdemar Eriksson och Erik Valdemarsson d y.
När undersökningen var klar lades skeletten ner i varsitt nytillverkat kopparskrin. De ben som Fürst inte kunnat härleda till ett visst skelett lades i ett åttonde skrin, däri lades också barnbenen.
Slutligen sattes skrinen ner och graven förslöts.
Följande undersökningar har gjorts:
• Osteologisk analys; bedömning av kön, dödsålder, kartläggning av sjukdomar och skador. Rapport färdig under senhösten 2011.
• Röntgenundersökning och osteoporosmätning (benskörhet). Resultat sommaren 2011.
• Isotopanalys (dietanalys). Resultat hösten 2011.
• DNA – analys. Första delresultat kan komma under hösten 2011, men hela processen tar cirka två år.
• C -14-datering. Resultat hösten 2011.
• Odontologisk undersökning (tandstatus).
• 3D scanning, för rekonstruktion av utseendena.
Resultat av den nya gravöppningen
Den 12 april 2011 rullades sakta men säkert den stora porträttstenen av gravtumban igen.
I graven låg som väntat de åtta skrin som Olsson & Fürst med medhjälpare lagt ner i graven 1916. Skrinen var i utmärkt skick och utan större problem togs de upp och bars till sakristian, som fick tjäna som forskarrum.
Fil dr Maria Vretemark, Västergötlands museum, har varit vetenskapligt ansvarig under vårens gravöppning och gjort den osteologiska analysen (osteologi = läran om ben).
Hon har, i likhet med Fürst, kommit fram till att sju vuxna individer lagts i familjegraven. Dessutom har hon hittat ben efter två barn.
Mitt besök i Riddarholmskyrkan
När jag var i Riddarholmskyrkan fick jag ta del av det ”material” som fanns i grav nr 2.
Skeletten efter 7 män låg i ett litet rum och man höll just på med att göra isotopanalyser på en del av kranierna (då kan man se vad de har haft för föda och i vilka områden de har levt).
Maria Vretemark visade mig bl a Karl Knutson Bondes överarmsben, grova, och som hade väldigt stora muskelfästen, så han var nog väldigt stark.
Viktigt med källkritik
Det som framkom i intervjun med Maria var att resultaten från den första gravöppningen visade vikten av källkritik och att man inte alltid kommer så långt med enbart historiska källor.
För att passa olika personers önskemål har dessa källor ändrats och förvanskats genom åren.
Kista/skelett ett
Kön: Man
Dödsålder: 45-60 år
Kroppslängd: 185 cm
Tandstatus: Har tappat alla tänder i livet.
Tandförlusten är kopplad till hans allmänna sjukdomstillstånd.
Sjukliga förändringar:
Kraftiga pålagringar på båda skenbenen och armbågsbenen som måste vara resultatet av långvarig sjukdom.
Bedömd som kung Magnus Ladulås. Magnus Birgersson föddes ca 1240. Han blev kung 1275 då han genom ett uppror avsatte sin bror Valdemar från tronen. Magnus dog bara 50 år gammal på
Visingsö 1290 och ska ha burits till Stockholm av bönderna. Han valde själv sin gravplats i gråmunkarnas kloster i Stockholm.
Kista/skelett två
Kön: Man
Dödsålder: 20-30 år
Kroppslängd: 176 cm
Tandstatus: Svagt slitage och tre av fyra sexårständer har tappats pga karies, troligen redan i tonåren.
Bedömd som junker Magnus Birgersson, barnbarn till Magnus Ladulås. Föddes i Stockholm i september 1300. Valdes till tronföljare 1304, men efter Nyköpings gästabud,
då hans far kung Birger hamnade i onåd, tillfångatogs han och avrättades genom halshuggning på Helgeands-holmen den 27 oktober 1320.
Kista/skelett tre
Kön: Man
Dödsålder: 45-60 år
Kroppslängd: 190 cm
Sjukliga förändringar: Läkt fraktur på vänster överarmsben.
Ett mycket kraftigt skelett från en storvuxen person.
Bedömd som Valdemar Eriksson, sonson till exkung Valdemar. Dyker upp källorna 1345 (myndig då?) och omnämns sista gången 1368.
Kista/skelett fyra
Kön: Man
Dödsålder: över 60 år
Kroppslängd: 174 cm
Sjukliga förändringar: Spår av bihåleinflammation samt viss tendens till benskörhet.
Bedömd som Erik Valdemarsson, son till exkung Valdemar. Föddes 1272 och satt i riksrådet under Magnus Erikssons förmyndarskap. Dog någon gång mellan 1327-33.
Kista/skelett fem
Kön: Kvinna
Dödsålder: över 60 år
Kroppslängd: 161 cm
Tandstatus: Visdomständerna förlorade under livet.
Sjukliga förändringar:
Höger lårben är skadat i leden och detta har hämmat benets tillväxt. Ledkulan har halkat ur läge och vid 18-20 års ålder har den växt fast snett.
Leden har blivit missformad och har senare i livet utvecklat kraftig artros (ledvärk). Benet är två centimeter kortare och kvinnan måste har varit låghalt
och med stigande ålder haft allt svårare att stödja på benet. Hon led också av osteoporos (benskörhet).
Kraniet har en mycket speciell form som troligen har skapats medvetet genom att huvudet varit lindat i unga år. Detta var en sedvänja i norra Tyskland och Holland och levde kvar på
ön Marken i Holland på 1900-talet. Lindningen gjordes för att skapa en ”vacker” huvudform.
Bedömd som drottning Helvig, grevdotter från Holstein i norra Tyskland. Föddes någon gång 1255-60 och dog mellan 1324-26. Hon och Magnus gifte sig i Kalmar 1276 och fick åtminstone sex barn.
Kista/skelett sex
Kön: Kvinna
Dödsålder: 35-50 år
Kroppslängd: 171 cm
Tandstatus: Svagt slitage och en del karies.
Möjligen är även detta kranium deformerat medvetet.
Bedömd som Rikissa Magnusdotter, dotter till kung Magnus och drottning Helvig. Hon föddes mellan 1285-87. Bortlovades till Sancta Clara kloster vid sex års ålder och blev dess första
abbedissa 1335. Rikissa dog den 17 december 1348.
Kista/skelett sju
Kön:Man
Dödsålder: 35-50 år
Kroppslängd: 175 cm
Tandstatus:Fina, jämna tänder utan karies. Emaljhypoplasier på framtänderna – små gropar eller linjer som beror på störningar under tandens utveckling.
Många personer har enstaka sådana förändringar utan att det betyder något. Utbredda områden med gropar och defekter kan bero på D-vitaminbrist (rakitis),
men i detta fall handlar det troligen om spår från en kraftig feber- sjukdom under barndomen.
Bedömd som Erik Valdemarsson, sonsonson till exkung Valdemar. Dyker upp i källorna 1375 (myndig då?) och dog 1388.
Med honom dog Bjälboätten, eller folkungaätten som den tidigare kallades, ut.
Barnskelett
Ben ifrån två barn hittades i kista åtta. Benen har bedömts komma från ett barn som dött vid 2,5 års ålder och ett barn som dött vid ca 10 års ålder.
Projektgrupp:
Projektet är ett samarbete mellan Västergötlands museum, Stockholms medeltidsmuseum, Rättsmedicinalverkets avd för rättsgenetik i Linköping, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Högskolan på Gotland, Västarvet och Svea television som filmar hela projektet (bl a för Vetenskapens värld i SVT).
Kranierna läggs tillbaka i kopparskrin. Gravöppningen 2011.
Foto: Stockholmskällan
2012
De två senaste åren har man öppnat två gravar i kyrkan för att hitta Magnus Ladulås, tumban med Magnus Ladulås porträtt och tumban med Karl Knutssons porträtt, men utan resultat. Här fanns bara skelett från 1400- och 1500-talet.
När den andra tumban öppnades våren 2012 fann man kvarlevorna av en 1400-tals familj.
Nu gör man ett tredje försök med ett utrymme som finns mellan de två gravkamrarna och som inte varit undersökt tidigare.
En av de murade innerväggarna avvek från de andra genom att den tycktes ha ett medeltida utförande.
Du kan följa allt arbete på Magnus Ladulås gravöppningsblogg:
http://magnusladulas.blogg.se/category/allmant.html
Nu behövs ytterligare arkeologiska undersökningar. Så här säger Maria Vretemark, arkeolog på Västergötlands museum och Lin Annerbäck, projektsamordnare på Stadsmuséet och Medeltidsmuséet:
”Vi har med tillstånd från Riksantikvarieämbetet gjort en mindre undersökning av muren genom att ta loss en av tegelstenarna samt borrat ett litet hål i en fog. Genom denna lilla insats kan vi konstatera att muren är en tegelsten bred, dvs ca 30 cm, samt att utrymmet bakom är sandfyllt. Det arbete som gjordes på 1570-talet då tumborna byggdes verkar inte ha berört detta utrymme mer än ytligt.
Det betyder att det finns goda förutsättningar att en eventuell gravläggning skulle kunna finnas kvar intakt. Vi tror alltså att det finns en central placerad gravkammare från klostrets äldsta tid, mitt framför altaret. Det är det förnämsta läget en person kan begravas på. Denna gravkammare borde i så fall vara vigd åt klostrets stora stiftare och donator Magnus Ladulås."
Under mitt besök i Riddarholmskyrkan fick jag klättra upp på vinden där det finns ett porträtt av Magnus Ladulås.
Väggmålning i Riddarholmskyrkan, en s k stiftarbild som möjligen föreställer Magnus Ladulås med en modell av kyrkan i sin högra hand.
Bilden hittades vid den stora renoveringen i början av 1900-talet. Foto: Stockholmskällan
Här kommer en länk från Stockholmskällan som är väldigt intressant: video Magnus Ladulås porträtt https://stockholmskallan.stockholm.se/post/24526
Magnus byst (som hertig) i Skara domkyrka
CC-BY Stockholmskällan
Fotograf: Svea TV, Nordin, Henrik
Skapad 12 april 2011
Tre kranier i Magnus Ladulås grav. Bilden föreställer tre av kranierna från det som antogs vara kung Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan.