- Närnb
DNA-analyser, kriminalteknik,
ansiktsrekonstruktioner m fl
presenterat i ett historiskt sammanhang
Av Maud Ekblad
Jennifer Schutzberg visar en runsten för en skolklass 2011.
Foto: Mattias Ek CC Stockholms läns museum
Saxat ur: "Runriket - hur det kan användas för att skapa tankar kring kulturarv hos barn och ungdomar."
Fältrapport för kulturarvsanalys – Etnologi, vårterminen 2009 av Maud Ekblad.
Handledare: Jonas Engman
Intervjuare: Maud Ekblad
2.3 Intervju
Telefonintervju med Jennifer Shutzberg, museipedagog, Stockholms Länsmuseum 2009-05-27, kl 13.00 – 14.20
1. Hur många skolklasser guidar du varje år vid Jarlabankes bro, ingången till Runriket?
Ett 20-tal varje termin, 17 -20 guidningar; ca 30-40 per år. Bokningarna går via kommunen.
”Upptäck Runriket” är en guidning på en timme.
2. Är det elever från årskurs 3 som får denna guidning av Täby kommun?
Täby kommun har som tradition att erbjuda alla tredjeklassare denna guidning, men det är även yngre barn och elever upp till 5.an, 6:an som kommer. Från början var det från tredje klass, men det har förändrats. När man inte längre behöve läsa sin historia i årskurs 3, utan kunde lägga den när som helst, har också andra börjat komma. Det har funnits ett behov från andra än år 3.
3. Har Vallentuna något liknande för sina elever?
Ja, Vallentuna har börjat med att låta eleverna få en guidning.
4. Guidar ni andra grupper (allmänhet) än skolklasser också?
Det är länet som bokar mest. Några från Sollentuna har kommit och tittat på utgrävning i Broby bro.
På Runrikets dag kan allmänheten komma.
Sedan har Länsmuseet andra guidningar som kallas ”Forntiden runt hörnet”.
Följdfråga: Kommer det skolklasser från andra kommuner, från Stockholm, inifrån city?
Nej, de har ju Historiska museet.
5. Skolklasser blir guidade vid ingången till Runriket, Jarlabankes bro, men kommer de ut till de andra platserna i Runriket också?
I så fall vilka är mest populära och varför?
Det är vid Jarlabankes bro guidningen: ”Upptäck Runriket” sker. Det är också bäst kommunikationsmässigt.
Vi har haft guidade turer till utgrävningarna vid Broby bro. Dit har det kommit elever från Förskola – Gymnasiet.
Pedagogisk verksamhet vid Jarlabankes bro.
Jennifer Shutzberg och elever från Viggbyskolan.
Foto: Mattias Ek CC Stockholms läns museum
6. Fortsätter man i de högre åldrarna, mellan - och högstadiet och gymnasiet att komma på besök eller göra några undersökningar av något slag?
Ja, från år 5 och 6, som jag sa, men än så länge har inte de äldre kommit, förutom till utgrävningarna i Broby bro.
Jennifer Shutzberg berättar om Estrid och hennes tid
för barnen vid Broby bro. Runrikets dag 2012.
Foto: Elisabeth Boogh CC Stockholms läns museum
7. Hur tror du att ett besök för en elev i lågstadiet påverkar kulturarvet - eller dennes kommande "relation" till kulturarvet?
Kulturarvet? Det är en stor fråga. Det intressanta är vad Runriket och den tid det återger, förmedlar idag. Det är mycket som är intressant i sig, men när det gäller kristnandet, är det många barn och även lärare, som får aha-upplevelser när de är här.
Det är ”färsk” kunskap som kommer till dem i stället för den många gånger gamla litteraturen de har med stagnerad kunskap.
Runrikets dag är riktat mot allmänheten och särskilt mot barnen. Då kan man åka runt till de olika platserna i en buss som kommunen har.
Runrikets dag 2012. Jennifer Shutzberg visar en skelettgrav
för en grupp barn och vuxna på Runrikets dag 2012.
Foto: Elisabeth Boogh CC Stockholms läns museum
8. Ser du någon skillnad sedan Runriket kom till och hur detta har påverkat skolverksamheten?
Vi har bara hållt på med den pedagogiska biten i två år. Runriket kom till 2005.
9. Vad tycker du att eleverna lär sig mest på?
Vad man lär sig mest på? Det är att träffa någon utanför skolan, en annan vuxen person. Därför den personen är inte någon auktoritet. Vi ställer frågor om varför / varför inte det var på ett visst sätt.
Det är kunskapsuppbyggnaden som är grundpedagogiken.
Det handlar om snabba reaktioner. Eleverna hade kanske inte förväntat att det är så kul. Det skapar nyfikenhet och det är roligt.
Pedagogisk verksamhet vid Jarlabankes bro.
Jennifer Shutzberg och elever från Viggbyskolan.
Foto: Mattias Ek CC Stockholms läns museum
Följdfråga: Vad tycker du att du lär dig mest på?
Jag lär mig hela tiden. Det är olika klasser, olika skolor som kommer och de har olika ekonomiska och pedagogiska förutsättningar.
En del lärare har redan förmedlat mycket till sina elever, en del lärare saknar kunskap.
Jag får mycket tillbaka av barnen. De vågar ställa frågor. Frågor som vi vuxna kanske inte vågar ställa. Eleverna har fantasi och är utmanande.
10. Vad är det eleverna tycker är intressantast?
Det är tiden. De fascineras av tid. Att det har varit så annorlunda. De är också intresserade av hur man får kunskap, hur man forskar och kommer fram till saker.
Följdfråga: Vad tycker du är intressantast?
Det mest intressanta är att se hur besökarna reagerar på sin omgivning. Hur upptäckarprocesserna går till, d v s när ”poletten trillar ner”. Vad / vad som inte fungerar. Det finns inte ett färdigt program – utan det är ett ständigt arbete, att testa, ta fram för olika åldrar.
11. Vilka frågor får du av eleverna?
Alla möjliga frågor från ”Åt de vitlök?”, ”Hur gjorde de när de skulle gå på toaletten?”, ”Var låg huset?”, ”Vem kom på första uppfinningen?” till frågor om religion och känslor.
När man är ute på ett gravfält finns det mycket som kan röra upp. Det finns mycket känslor.
Det blir också en del genusfrågor. Om killar och tjejer och om deras egna liv som projiceras i det här och som det går att relatera till.
12. Vet du något om hur eleverna / lärarna går vidare i klassrummet?
När eleverna lämnar Runriket får de en karta (”Följ med till Runriket!”). De tycker att det är som en skattkarta. Sedan är det upp till varje lärare att gå vidare.
Vad de gjort?
Fortsatt arbete i skolan kan se ut på många olika sätt. Det skiljer mycket från skola till skola.
En del åker till Birka. En del går på Historiska museet.
13. Gör ni från Läns museet någon uppföljning?
Vi brukar ge tips och exempel på praktiska övningar.Lärarna brukar få min mailadress om de vill ställa frågor.
Det är ett problematiskt sätt att utvärdera vårt arbete. Vi har gjort enkäter som vi bett lärarna att fylla i. Förutom att det är svårt att få in enkäter, så har vi av dem vi fått svar ifrån enbart fått positiva svar.
Vi har funderat på att bjuda in ett lärargäng till Länsmuseet och t ex fråga om deras förväntningar.
14. Ber lärarna om att få någon uppföljning från er?
Ja, de ringer ibland och t ex ber om material.
15. Vet du något om elevernas / lärarnas förberedelser i klassrummet innan besöket till Runriket?
_
16. Tycker du att eleverna kan något när de kommer?
De har kanske åkt förbi och sett lekparken, men inte varit där och då är det spännande och det har skapat en nyfikenhet bland barnen.
Eftersom bokningarna sker till kommunsekreteraren får jag inga frågor i förväg från eleverna.
Jag måste fråga eleverna på plats.
17. Vad är din syn på att gå vidare efter din guidning?
När det gäller skolverksamheten så har tanken varit ifrån starten med Runriket att alla elever
i Täby och Vallentuna ska få tillgång till detta. Även lärarna. I dag är det inte alla lärare som får denna möjlighet till guidning – utan bara de som är intresserade.
Men i Vallentuna kommun har man ju börjat bli mer medvetna och ökat elevguidningarna.
Intresset och medvetenheten har ökat även bland eleverna. Ett viktigt argument är att det är viktigt att vi köper in det här.
18. Vad är din syn på Runriket i ett pedagogiskt sammanhang?
Att kunna relatera till både det att vara utomhus till förmål och museum. Det är svårt med sammanhang, men jag försöker förklara vad en utomhuspedagog gör. Det handlar också om uppsökande pedagogik. Min uppgift som pedagog är att tillgängliggöra historien till skolorna.
På kommunal nivå är det eldsjälar som har mycket att ge.
Ett besök på Runriket och att arbeta med temat Vikingatiden i skolan kan komma in i alla ämnen: t ex runor ( i svenska), vi pratar om stort / smått, lång tid (matematik), vi har rörelse,
religion.
En del lärare har Runriket som en introduktion för att börja läsa om forntiden. Abdra har redan arbetat med forntiden och där är vårt besök (”Forntiden runt hörnet”) det sista i ledet.
”Forntiden runt hörnet” är en 2 ½ timmes utomhusvistelse i Stockholms läns museums regi. (Mauds anm: Det fysiska museet är nu stängt.)
19. Tror du att det är så att en del elever som har blivit guidade i skolan kommer tillbaka en annan gång med sina föräldrar?
Ja, jag tror faktiskt det. De har fått en upplevelse när de har varit med skolan på en utflykt. De har sett saker och de vill berätta om det. Och de vill berätta vad de har gjort. På Runrikets dag har det kommit barn, som jag har känt igen, tillsammans med sina föräldrar.
Slutsats:
I intervjun med Jennifer Shutzberg, Stockholms Länsmuseum, framgår att behovet är stort
att få komma till Runriket och få en guidning, inte bara från år 3, som får det gratis av kommunen. Även lärarna har behov av fortbildning. ”Färsk” kunskap är Jennifers definition. Ett mycket bra begrepp, tycker jag. Hon talade också om kunskapsuppbyggnaden och om upptäckarprocesserna och har stor kunskap att bjuda på.
För mig, som lärare är att arbeta så autentiskt som möjligt i skolorna viktigt. Varför arbeta på låtsas, när man kan göra det på riktigt. Här kan man se skolklasser som är faddrar för ett fornminne som ett exempel. Det är dessutom ett återkommande arbete, som skapar kontinuitet.
Vill du ladda ner hela Fältrapporten "Runriket - hur det kan användas för att skapa tankar kring kulturarv hos barn och ungdomar."
Fältrapport för kulturarvsanalys – Etnologi av Maud Ekblad.