- Närnb
DNA-analyser, kriminalteknik,
ansiktsrekonstruktioner m fl
presenterat i ett historiskt sammanhang
Av Maud Ekblad
Marie Allen uu.se
Rättsgenetiker och genetikforskare
Marie Allen är rättsgenetiker och genetikforskare och arbetar numera som professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi på Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet. Hon arbetar på uppdrag av kriminaltekniker som behöver hjälp att identifiera gärningsmän.
Metoden: DNA–analyser
Att man arbetar med historiska analyser är för att man vill testa sina metoder för att kunna förbättra de rättsgenetiska analyserna.
Rudbecklaboratoriet
I Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet är forskningen huvudsakligen inriktad mot genetik, tumörbiologi, vaskulär biologi, patologi, immunologi, onkologi och strålningsforskning.
Den bärande tanken vid planeringen av Rudbecklaboratoriet var att skapa en ny typ av tvärvetenskaplig forskningsmiljö inom den medicinska fakulteten vid Uppsala universitet.
Man ville utveckla nya och effektivare metoder för molekylär diagnostik och nya terapier.
1998 blev patologen tillsammans med genetik och klinisk genetik Institutionen för Genetik och Patologi – IGP- ”alltid steget före” är mottot.
Vaskulär biologi = här studeras hur utvecklingen av blodkärl regleras bl a inom cancersjukdomar
Onkologi = läran om tumörsjukdomar
Anledningen att jag blev intresserad av Marie Allen var att jag hörde talas om att hon skulle göra en DNA-analys av Heliga Birgittas skalle.
Jag hade ju själv skrivit en bok om heliga Birgitta.
Min bok finns att beställa i shopen
http://www.historiehuset.se/birgitta-helgon-och-kandis
Men, DNA-analysen dröjde, den gjordes inte ens till Birgittas 700-årsjubileum. Så det var bara att vänta.
Jag kontaktade Marie Allen för att fråga om hon kunde tänka sig att delta på ForskarFredag, en aktivitet som pågår samtidigt i hela Europa, en fredag, en gång om året, i EU:s regi och för Sveriges del i Vetenskap & Allmänhets regi.
Det ledde till att jag fick göra en intervju med Marie Allen i Uppsala. Intervjuen presenteras i nästa blogg.
Polisens frågeställningar liknar de som historikerna har när de analyserar gammalt material.
Kan ett biologiskt spår kopplas till en viss person eller en viss plats?
Kan man påvisa släktskap mellan olika individer?
När det är ett gammalt DNA får Marie Allen hjälpa polisen att analysera allt från mobiltelefoner till tappade hårstrån.
På Rudbecklaboratoriet är det kliniskt rent. Proverna får inte besmittas av DNA från andra prover, människor eller föremål. Allt rengörs regelbundet med starka kemikalier. Dessutom bestrålas alla ytor och de verktyg som ska användas, t ex pipetter och borrar, med ultraviolett ljus.
Ibland bestrålas även materialen, men bara om det är ben eller tänder, annars riskerar man att förstöra DNA:t som finns inuti.
I laboratoriet finns många maskiner. Där i ett provrör ligger en liten trekant från heliga Birgittas skalle…
…och i ett annat rör ligger en liten bit från Katarinas skalle, heliga Birgittas dotter.
Det är många som är intresserade av uppdragen som handlar om historiska företeelser, både allmänhet och forskare. Marie Allen tror att det är kombinationen ny genteknik och historia som ligger bakom detta.
Här är en del av Marie Allens historiska undersökningar:
Kvarlevorna från det man tror är heliga Birgitta och hennes dotter Katarina i Vadstena klosterkyrka
Gustav III
Karl XII:s kulknapp på Länsmuseet i Varberg
Biskop Dick Helander-affären
Bockstensmannen
Gustav II Adolf
De omkomna på Vasaskeppet
S:t Lars kyrkogård i Sigtuna
Marie Allen om etik
Ju bättre utvecklad teknik, desto mer kan utläsas av arvsmassan vi lämnar efter oss.
Därför måste man ha klart för sig vad man vill veta och vad man inte vill veta.
Forskarna ser inte hårstrån, benbitar och tänder som ”material”. De tycker det är viktigt att proverna tas med respekt för människan, även om denna avlidit för flera hundra år sedan.
Marie Allen har förståelse för om det finns människor som tycket att man ska låta döda personer vila i frid.
Masterprogram i forensisk vetenskap
Första gången den anordnades blev det väldigt många sökande. Det var 110 studenter som sökte första omgången till 20 platser. Vad är det då som lockar?
Forensisk = rättslig
Biomedicinsk kunskap har fått stor betydelse i dagens brottsutredningar. Man behöver mer och mer teknisk bevisning och metoderna är avancerade. Därför har forensisk vetenskap blivit ett relativt nytt och växande ämnesområde inom biomedicinen.
Ett stort behov av forensisk kompetens behövs vid kriminaltekniska avdelningar, laboratorier och inom rättsväsendet.
Vid de flesta brott som begås lämnas spår som med hjälp av genetisk eller kemisk analys kan användas i brottsutredning.
Masterprogrammet (120 högskolepoäng) i forensisk vetenskap är starkt forskningsanknutet.
Man har tidigare kunskaper i kemi, biokemi, cellbiologi, immunologi, molekylärbiologi och genetik. Fördjupningen består av rättsgenetik, analytisk kemi och toxikologi.
Toxikologi = läran om gifterna
Huvudmomenten består av
- Grundläggande forensisk vetenskap
- Rättsmedicin och rättsgenetik
- Kriminologi
- Kriminalteknisk kemi
- Analytisk toxikologi
- Ett avslutande examensarbete
Den breda toxikologiska och kemiska kompetensen möjliggör arbete på t ex rättskemiska, rättsmedicinska och toxikologiska laboratorier. Men utbildningen ger även en bred humangenetisk, molekylärbiologisk och kemisk kunskap, vilket kan leda till arbete inom livsmedelsindustrin, miljöbevakning och bioteknikindustri.