Arkeolog

Lars Andersson
Foto: Elisabeth Boogh. CC Stockholms läns museum

 

INTRODUKTION TILL RUNRIKET

Av Maud Ekblad

Lars Andersson är den som leder utgrävningarna i Täby. Hans föredrag kan här ses som en introduktion till Runriket.
For Runriket in English: http://www.destinationviking.com/attraction/runriket

Såsta
 

Följ med till Såstaholms hotell  och lyssna på Lars Anderssons föredrag med rubriken: ”Jakten på Jarlabanke”.

Lyssnat och nedskrivet 14/6 2009. Det är jag som har lagt in bilderna.

Här följer mitt referat av Lars Anderssons föredrag.

FÖREDRAG

”Jakten på Jarlabanke”

Jag fick jag lära mig att

• det här var ett forskningsprojekt som pågått 1995, 2007, 2008, 2009  
• kanske skulle man finna skelettet efter Jarlabanke, en uppländsk storman som rest många runstenar
• kanske var han en skrytsam person
• kanske var han en av de tidigaste kristna

Man kan följa släkten från 1000-tal till 1100-tal tack vare runstenarna.

 

Jarl är ett personnamn, men också en titel på en medeltida storman, strax under kungen.

Banke var ett förnamn.

Språkforskare sätter inte namnet Jarlabanke i samband med att han skulle vara en jarl, utan mer av jarlasläkt.

Det finns inga historiska källor som nämner Jarlabanke.

Det gäller nästan alla runstenar, att det inte finns historiska källor att tillgå.

 

Jarlabanke var en uppländsk storbonde för vilken släkten hade en stor betydelse.

Det finns ett 20-tal kristna gravar vid Broby bro. Det har varit en slags föregångare till en kyrkogård. Kanske har man funnit inspiration i gravgårdarna i Sigtuna.

Broby bro. Foto: Jenny Bergensten. CC Stockholms läns museum

 

Här fanns ingen kyrka på 1000-talet. Kyrkan kommer på 1100-talet.

Det här kallar vi i stället för ett gårdsgravfält, kanske knuten till en gård.

Här finns också hedniska brandgravar.

Det är skelettgravar daterade till 1000-tal, men det är ingen ordning i dem.

 

I de kristna gravarna uppstår enhetligheter.

Huvudet är placerat i väster – för att den döda ska möta Gud i öster vi uppståndelsen.

Skelettet ligger i öst-västlig riktning.

Skelett av gammal kvinna, Broby Bro. Estrid.
Foto: Lars Andersson, CC Stockholms läns museum

 

Det finns få bevis för att det skulle ha funnits en träkyrka här på 1000-talet.

 

Jarlabanke dog någon gång mellan 1060 – 1100.

Han bygger broar, men inga kyrkobyggnader.

 
Vid Jarlabankes bro 4/5 2000, rekonstruktion av vägbank.
Runsten U164.
Inskriften lyder: Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han levde,
och han gjorde denna bro för sin själ, och ensam ägde han hela Täby.

Hans farmor, Estrid, är ett skelett, som i ålder benämns senilis. Det betyder > 60 år. Hon blev relativt gammal och dog säkert före Jarlabanke, men det finns ingen dödssten.

Hon finns inte med på Jarlabankes dödssten (Fällbro).

 

Var började man begrava?

Kanske vägen, bron har ett samband med gravplatsen 100 meter bort?

 

Kanske är det här släktens centralplats? Om det är Jarlabankesläktens gravplats, vilka ligger då där?

Personer knutna till släkten så klart!

Tillbaka till språkforskaren igen: Vad betyder Jarla banke?

Jarlens banke?

På medeltiden började man säkert flytta gravplatserna.

I det här fallet kanske till Danderyd? Fresta kyrka ? Vallentuna?

 

Estrid – pojke – man, var de tre gravar man hittade.

 

DNA-tester kommer att göras för att se om de är släkt. Det är ett samarbete med Uppsala universitet.

Ett DNA-prov kostar ungefär 70 000 – 80 000 kr per test.

Vi undrar vad vi kommer att få för resultat?

Arkeologi är en humanistisk vetenskap. Det är mer abstrakta frågeställningar och det går inte att bevisa på samma sätt som naturvetenskaplig vetenskap.

Man kommer att göra en rekonstruktion av Estrids huvud. Dels kommer hon att finnas i Täby kommun, dels kommer hon att vara på Stockholms läns museum. 

Man kommer att rekonstruera henne dels som 20-åring, dels som äldre kvinna, kanske 80 år.

 

I hedniska gravar har man bl a hittat vapenutrustningar, spännen och pärlor.

 

I de här gravarna finns inga kistor kvar, men man hittar däremot kistspikarna.

 

Grävskopor gräver lager för lager, 2 cm i taget. Exploateringsundersökningarna grävs med grävmaskin – för det ska gå fort.

 

Man har bl a hittat en dubbel helkam – från 1000-tal. På den tiden en riktig modernitet.

 

Man har hittat mynt – och där kan man titta på dateringar och präglingar.

Fotograf: Elisabeth Boogh, CC Stockholms läns museum
Silvermynt från Broby gravgård. Mynten hittades tillsammans i en av de kristna gravar från 1000-talet som påträffats vid Broby bro i Täby.
Mynten hade legat i en penningpung som hängt i bältet på en man i 35-årsåldern när han lades i graven.
Fem av mynten är engelska och har präglats under kung Ethelred (år 978-1016), ett mynt är präglat i Strasbourg under kejsar Henrik II (år 1014-1024)
och två är präglade i Sverige under Olof Skötkonung (år 997-1023). Det fyrkantiga myntet, sannolikt från Sigtuna, är det andra i sitt slag som hittats i Sverige.

 

När det gäller andra fynd kan man ibland få tolka om. Ett knivhandtag – kanske var det en del av ett saltkar?

För att få samstämmighet i dateringar kan man ha hjälp av mynt och C-14-analyser.

Broby bro

Då kommer vi fram till 1000-tal.

Det finns ett historiskt dokument, som beskriver Östens hög. Det är en 1800-tals beskrivning av den.

Där beskrivs åkermark, täckdiken och betesmark.

Att det har funnits runstenar och ättebackar på detta ställe, det kan man se på en gammal karta från 1700-talet.

 

Men det är ett mysterium att det inte finns några gravar, men två runstenar är resta  på ena sidan av bron.

Man reser runstenar på sin egen mark. Ett undantag är brolägen, som kan räknas som en allmänning.

Runstenarna markerar platsen.

T ex. Östen och Estrid reste stenarna efter Gag sin son. Kan ha varit 1020 eller 1030.

Runsten U 137 Inskrift: "Östen och Estrid reste stenarna efter Gag, sin son."
Runstenen var till på 1990-talet placerad vid sin ursprungliga plats vid Broby bro.
Den flyttades då av trafiksäkerhetsskäl och kontakten med broläget försvann.
Foto: Elisabeth Boogh, CC Stockholms läns museum

Östens hög
 

Estrid har rest en sten där hon berättar om Östen, hennes man som reste till  Jerusalem och dog i Grekland.

Runsten U 136. Inskrift: "Estrid lät resa dessa stenar efter Östen, sin man, som drog till Jerusalem och dog borta i Grekland"
Den var till på 1990-talet placerad vid sin ursprungliga plats vid Broby bro.
Foto: Elisabeth Boogh, CC Stockholms läns museum

Var kan då Jarlabankes grav vara?

Alternativ:

vid sin gård i Täby?

eller

kanske i Vallentuna?

på en tidig kyrkogård?

kanske vid en tidig kyrka?

begravd i Sigtuna?

 

Om han blev begravd vid sin egen gård i Täby, på ett hederligt gårdsgravfält, så kan det ha försvunnit.

Dåtidens Täby låg 100 meter öster om kyrkan, där det idag ligger en församlingsbyggnad vid vägskälet, inte där Täby gård ligger idag.

Sigtuna var slussen för nya varor och nya idéer. Sigtuna var status, det var där de riktigt utbildade kristna fanns.

Vid Fällbro finns en minnessten U142 som fungerar som en gräns för Jarlabankesläkten.

Jarlabankes dödssten. Runsten U142, Fällbro
Inskrift: "Ingefast lät resa stenen och göra bron efter Jarlabanke sin fader
och Joruns son, och Kettilö lät resa stenen efter sin man. Öpir ristade."

Den restes efter Jarlabanke av hans son Ingefast och hans andra hustru Kettilö.

Hans mor Jorun omtalas på ett sådant sätt att hon fortfarande bör ha varit i livet.

Stenen är ristad och signerad av Öpir.

Stenen är en markering att man tar sig in på Jarlabankes område.

Det verkar som man reste runstenarna som en ring runt det egna området.

Det låg sten på kistan, en stenpackning, men skeletten har försvunnit.

När det gäller mynten så har vi tagit hjälp av en numismatiker.

Det äldsta myntet tros vara från Olof skötkonung.

T P Q - Terminus post quem 1014 

Numismatik = läran om mynt och andra betalningsmedel m m
T P Q = Terminus post quem är latin och betyder ungefär tidpunkt efter vilken, någonting måste ha ägt rum. Det används i betydelsen tidigast, t ex inom arkeologin, där man inte alltid exakt kan fastställa en ålder.
 

Vi har hittat tyska, svenska, engelska mynt. Genom att studera mynten kan vi se vilka kontaktvägar man hade.

De arabiska (eller bysantinska) brukar försvinna. De är inte vanliga efter 970-980.

Vi har hittat ett mynt i silver som satt fast i höftledskulan på ett skelett.

Den här platsen vid Broby bro är oerhört viktig.

Broby bro. Runrikets dag 2012.
Museipedagog Jennifer Shutzberg visar en skelettgrav för en grupp barn och vuxna.
Foto: Elisabeth Boogh. CC Stockholms läns museum

 

Den berättar om en brytningstid fullt jämförbar med industrialism. Det är en fornlämning i klass med Uppsala högar.
 

Uppsala högar, CC Åsa Walla