- Närnb
Om ny teknik som tillämpas på historien
DNA-analyser, kriminalteknik,
ansiktsrekonstruktioner m fl
presenterat i ett historiskt sammanhang
Slaget vid Öland 1676
Målning av Claus Møinichen från 1686, som visar hur Kronan exploderar samtidigt som hon kantrar.
Till höger ses Svärdet i strid med den danska styrkans amiraler.
Den 1 juni 1676 sjönk regalskeppet Kronan utanför Öland, närmare bestämt utanför byn Hulterstad på södra Öland.
Till skillnad från Vasa så sjönk Kronan i strid. Ungefär 800 av de 840 ombord omkom.
Kronan var inte det enda skepp som förliste. Under ett enda år förliste de stora skeppen Västervik, Svärdet, Riksäpplet och Gröne jägaren. Svärdet förliste samma dag som Kronan.
Det var under det inledande skedet av en sjöbatalj mellan den svenska och den dansk-holländska flottan.
Kronan konstruerades av den engelske skeppsbyggaren Francis Sheldon och sjösattes den 31 juli 1668.
Med sina 124 -128 kanoner utgjorde Kronan 1600-talets tyngst beväpnade örlogsskepp.
Kronan var ämnad att föra 500 mans besättning samt 300 fotfolk. Men när fartyget förliste hade hon ett större manskap. En stor del var knektar som först skulle till Rügen och sedan till krigsplatser på den europeiska kontinenten.
På Kronans tid var gränsen mellan militärt och civilt diffus. Örlogsskeppen var en blandning av palats och krigsmaskiner. Ombord på krigsfartygen bars inga uniformer utan ståndsmässig, civil klädsel.
Kronan jämfört med Vasa
Kronans kulturhistoriska värde som vrak, kan även beskrivas genom en jämförelse med Vasa:
Båda skeppen är slutna fynd med skilda kontexter.
Kronan sjönk fullt utrustat.
Vasa förliste icke färdigutrustat på sin jungfrufärd.
Kronan undersöks fortlöpande med undervattenarkeologiska metoder.
Vasa var föremål för en regelrätt bärgningsoperation med en efterföljande utgrävning ”i luft”.
Så här såg de olika däcken ut (sammanlagt sju däcksnivåer):
poop (hyttdäck)
skansdäck
övre däck
mellersta däck
undre däck
trossdäck
hålrum
Fyndmaterialet från Kronan kan delas in i fyra kategorier:
personliga tillhörigheter
gemensamma bruksföremål
fartygsutrustning
föremål av krigisk karaktär
Redan 1679 började man bärga Kronans kanoner.
Sökandet efter vraket hade pågått sedan 1950-talet.
Den 8 augusti 1980 upptäcktes vraket av Anders Franzén tillsammans med tre medarbetare. De nuvarande undersökningarna har pågått sedan 1981.
Stora marinarkeologiska undersökningar har gjorts av regalskeppet Kronan.
Den materiella kulturens ”forskningskvalitet” kan sammanfattas i tre delar:
stor volym
stor variation (både med avseende på material och funktion)
hög bevarandegrad.
Vrakets exakta datering (1676-06-01) stärker fyndmaterialets källvärde.
Kronan är inte bara ett fartygsvrak utan också ett stycke svensk 1600-tals historia.
80 % av vrakets skrovområde har undersökts och ca 23 000 bärgade föremål har det hittills blivit.
Forskningen
Det osteologiska materialet från Kronans vrakplats har undersökt under ledning av Ebba During vid arkeoosteologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.
Hittills har ca 400 kg ben bärgats.
På Stockholms universitet, arkeoosteologiska institutionen, studeras skelett efter soldaterna som drunknade. Där arbetar Anna Kjellström, osteologog.
De bärgade skelettdelarna går att koppla ihop –mer eller mindre säkert- genom att studera till exempel muskelfästen.
Överensstämmer mitokondrie-DNA:et blir forskarna ännu säkrare.