JARLABANKE

Av Maud Ekblad

Eftersom Estrid, numera känd, är Jarlabankes farmor vill jag också ägna en del tid till vem Jarlabanke var.

Kommer man att hitta hans skelett bland de utgrävningar som görs?

Vad betyder namnet Banke?

Härledning: Ett fornnordiskt namn med oviss betydelse.

Förekomst: Ovanligt          

Vad betyder namnet Jarl?

Härledning: Ett fornsvenskt namn som betyder förnäm, fri man, senare även hövding.

Förekomst: Mindre vanligt

Jarlabanke var en uppländsk hövding som var född ca 1030 och levde omkring mitten av 1000-talet. Han ska ha dött ca 1080, 1090 e Kr, när han var i 50-årsåldern.

Förmodligen har han haft sin huvudgård i Täby, men ägt jord även i andra byar, bl a Hagby och Broby.

I Broby står farfaderns, Östens, minnessten.

Jarlabanke reste runstenar efter sig själv, medan han ännu levde, minst sex stycken, och på dem kan man läsa att han ägnade sig åt brobyggen och vägröjning.

Jarlabankesläkten har varit en mäktig stormannaätt, men på deras 15 uppländska runristningar som vi känner till nämns inga vikingafärder, varken i öster- eller i västerled.

I stället för krigiska vikingatåg är det väg- och brobyggen som nämns.

Att de var gudfruktiga förstår man av de böner och andra kristna formuleringar som nämns.

Den enda utlandsresa som nämns på Jarlabankesläktens runstenar är en pilgrimsfärd till Jerusalem, som Jarlabankes farfar Östen gjorde.

Av Jarlabankesläkten känner vi fyra generationer. Det är den mest kända vikingatida familj i våra dagar.

Jarlabankesläkten är känd för sina runstenar.

Utifrån spridningen på runstenarna kan man se ungefär i vilket område släkten varit aktiv.

Jarlabankesläktens brostenar ringar in ett område kring södra Vallentunasjön.

Broby verkar ligga i centrum av detta område, men det ursprungliga namnet på gården är Såsta.

Det unika med Broby bro är att det är den enda platsen i Sverige där man har kunnat knyta runstenstexter till gravfynd.

Gravfältet där bör betraktas som gården Såstas första kristna begravningsplats under en period då gemensamma kyrkogårdar ännu inte fanns här.

Runstenarna U 135, U136 och U 137 är funna intill sina ursprungsplatser. De tre stenarna är placerade intill undersökningsområdet vid Broby.

U 135 är rest av sönerna Ingefast, Östen och Sven sedan fadern Östen dött i Grekland.

Stenen, som nämner anläggandet av både hög och en bro, har varit rest vid nordvästra brofästet. Det är alldeles intill den hög som funnits markerad på en karta från 1720-talet.

Runstenen, bron och den på runstenen omnämnda högen är alltså mycket nära i tid.

U 136 står på andra sidan Gullån och är rest av Estrid sedan hennes maken dött i Grekland.

U 137 står på andra sidan Gullån. Det är den äldsta stenen, den som är rest efter sonen Gag.

I Broby har tre runstenar hittats: U 138, U 139 och U 140.

U 138 är ett fragment som påträffades av Richard Dybeck i slutet av 1800-talet i botten av en gödselstack, men den är borta nu.

U 139 återfanns inmurad i en byggnad i Broby by. Är en fragmentarisk sten.

U 140 återfanns inmurad i en byggnad i Broby by. Är en fragmentarisk sten, men är en säker Jarlabankesten, rest efter en man som dog i ”Grekland”.

U 150 Jarlabankes förste son Sven som också tycks avlida i unga år. Han nämns endast på denna sten. Runstenen dateras till perioden Pr2 (ca 1020-1050)
         "Jarlabanke och Fastvi lät resa stenarna efter Sven, sin son."

U 150

U 164 Täby tä. ”Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han ännu levde, och han gjorde denna bro för sin själ, och ensam ägde han hela Täby. Gud hjälpe hans själ.”

U 165 ”Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han levde, och han gjorde denna bro för sin själ. ...ägde hela Täby.”

På U 212 vid Vallentuna kyrka meddelar han att han äger hela (Vallentuna) hundare, vilket betyder att han förmodligen var bygdehövding där.

Vallentuna hundare var betydligt större på den tiden än nu och omfattade bl a Täby sn.

På samma runsten står det också att han anlagt en tingsplats – på platsen där runstenen ursprungligen stått.

Det är första gången begreppet hundare används i en svensk källa. Hur stort ett hundare var vet man inte, men man antar att det var en stor yta.

Jarlabanke gifter sig två gånger.

Först med Fastvi. När hon dör gifter han sig med Kättilö.

Han får minst två barn, Sven och Ingefast.

Jarlabanke såg till att bygga en bro

Han bodde troligen utefter vägen öster om Vallentunasjön, ungefär samma sträckning som Kyrkvägen har nu.

Omkring en kilometer norr om Täby fanns en träskmark som man var tvungen att passera.

Jarlabankes bro är inte någon bro, utan en utfylld sankmark. Jarlabanke såg till att det gick att ta sig torrskodd över denna sankmark.

Är man släkt?

De  DNA-analyser som utfördes på de tre individerna

A3 – äldre kvinna (läs: Estrid)
A8 – yngre pojke
som undersöktes 1995 och
A1087 – yngre pojke som undersöktes 2007

är gjorda på mitokondrie-DNA.
Det var släktskapet på mödernet (mor, mormor, mormorsmor osv) som kontrollerades.

På frågan om den gamla kvinnan (läs: Jarlabankes farmor) var släkt på mödernet till något av barnen, visade resultatet att DNA-strukturerna mellan dessa individer var så avvikande att de inte kunde vara släkt.

Så när allt kommer kring så är religionsskiftet under Jarlabankes tid det viktigaste. Han lät resa runstenar med kristet innehåll. Släkten övergav det gamla ”hedniska” gravfältet för en kristen gravgård. De nya gravarna anlades längs den dåvarande vägen där de kunde ses av förbipasserande. Jarlabanke byggde bro över ån invid gravfältet. Detta var en kristen gärning.

Staty över Jarlabanke utanför kommunalhuset.

Boktips:

Hem till Jarlabanke av Michael Olausson.