Genvägar till historien - Intervju med Marie Allen

  • Allmänt
Om ny teknik som tillämpas på historien
DNA-analyser, kriminalteknik,
ansiktsrekonstruktioner m fl
presenterat i ett historiskt sammanhang
 
INTERVJU MED MARIE ALLEN

Av Maud Ekblad

 

Intervju med Marie Allen 2009-06-22 på Rudbecklaboratoriet

-Titel?

- Rättsgenetiker och genetikforskare.

-Utbildning?

-Jag har läst biologi. Jag är molekylärbiolog.

Jag gjorde mitt ex-jobb i Italien. Det var ett arbete som handlade om systisk fibros.

Sedan fick jag en doktorandplats på Rättsmedicin. Jag disputerade 1995 i rättsgenetik om genetiska sjukdomar.

-Vad är det roligaste med ditt jobb?

- Blandningen av alltihop: undervisning, historiska analyser, brottsutredningar, kontakt med polisen…

-Vad är det svåraste?

- Att som ung forskare vara kvar i det akademiska, få mellantjänster och forskartjänster. Det är en hård konkurrens.

-Hur stor är fördelningen i ditt arbete mellan kriminalfall och historiska gåtor?

-Kriminalfallen är ca 20-30 om året. De historiska fallen har vi haft ca 10 stycken sedan

2000-talet

- Berätta om undersökningen av Karl XII.

- Med hjälp av DNA-analys, mitokondrieDNA-analys från yttre skraprester på kulan jämfördes  det som finns bevarat av Karl XII:s skalle.

Man kan läsa mer i Bengt Liljegrens biografi över Karl XII.

Frågan var om det var en lejd mördare – specialtillverkad mantlad kula?

Provtagning gjordes den 14 mars 2001 på Länsmuseet i Varberg

-Vad har hänt sedan dess?

-Livrustkammaren – blodrester Karl XII:s handskar

Det visade sig vara en relativt vanlig DNA-variant i Sverige. Var hundrade person bär på den.

-Bockstensmannen

-Där hade vi bra ny teknik.

Jag tog prov på hår och vävnad.

-Heliga Birgitta

- Det fanns två kranier, som man trodde var Heliga Birgittas och dottern Katarinas.

Men det fanns ett tredje kranium också, ett som skulle ha tillhört Sankta Ingrid av Skänninge.

Man hade gjort undersökningar tidigare, men för att komma med en ytterligare ledtråd skulle vi

göra en genetisk identifiering, en DNA-analys.

Vi skulle göra en individanalysering av lårben och kranier. Det kan innebära så mycket, från könsbestämning till ögonfärg.

- Gustav III

- Den 22 maj 2009 ville vi testa  våra metoder.

-Birger jarl

- I Varnhems klosterkyrka skulle Birger jarl vara begravd tillsammans med två andra personer. Hans son Magnus Ladulås ska vara begravd i Stockholm. Nu ville man undersöka släktskapsförhållandena och se om det var riktigt att de var begravde på dessa ställen. Det skulle göras en undersökning senare i Stockholm.

När det gäller släktbanden finns det skriftliga källor och annat material som vi kan jämföra med.

Men nu skulle vi göra en DNA-undersökning och senare också se om de matchar proverna i Stockholm.

- Omkomna från regalskeppet Vasa

- Allt DNA bryts ner med tiden…

Vi har gjort prover från en vikingatida grav på Sankt Lars kyrkogård i Sigtuna. Där gör vi en DNA-analys för att se om personerna i graven är besläktade.

- Kopernikus

- Den här forskningen har länge haft ett internationellt intresse.

- Var det ditt internationella genombrott?

- Jag har varit i USA och jag har samarbetat med FBI. Jag har varit med i det polsk-svensk forskarlaget i tre år.

-Vem återskapade ansiktet? Hur gick er undersökning till?

-Vi hade ett skelett (skelettdelar) och vi hade några hårstrån från en av Kopernikus böcker, som faktiskt finns förvarade här i Uppsala. Vi hade också en tand.

Med DNA-analys kunde vi bestämma kön, ålder och drag i utseendet. Näsbenet var brutet och han har haft ett jack över vänster öga. Det kan man se på kraniet.

Undersökningarna har varit genetiska, arkeologiska och osteologiska.

Man kan jämföra med en målning som föreställer Kopernikus och det stämmer utseendemässigt.

- Om hårstråna: Hur kan man veta att det inte är någon annans? 

- Om ögonfärg: Gick det att bedöma?

- Undersökningar med mitokondrieDNA används i moderna brottsutredningar. Det gör man om materialet är alltför begränsat.

Man kan också använda mitokondrieDNA i historiska sammanhang, förutom arkeologiskt och historiskt material.

- Hur gör man?

Först gör man en besiktning av materialet

sedan gör man det rent från yttre kontamination

extraktion, separerar DNA

DNA kopiering

kemisk reaktion, visar sekvens

läser sekvens

jämför sekvenserna mellan olika individer

Tekniken kan användas på helt skilda områden och är ett tvärvetenskapligt projekt.

Rättsväsende, museer, historiker, osteologer, arkeologer, molekylärgenetiker m fl ingår.

När vi arbetar så här kan vi höja rättssäkerheten samtidigt som man kan få mer kunskap om historien.

Det gäller både äldre kriminalfall och nutida.

- Vad kostar ett DNA-test?

- 2000 kr – 10000 kr för en rutinanalys.

- Och de historiska undersökningarna, som Estrid  t ex?

- 70 000 kr ungefär

- De rättskriminella då? Kostar de lika mycket?

- 2 000 kr – 10 000 kr, beroende på om man måste göra en mitokondrieanalys.

Bevisvärdet är inte särskilt högt.

Man måste lita på annan bevisning också. Tillsammans kan de ge oss starkt bevis,
men ingenting är 100 %.

Jag frågade om Marie Allen hade gjort någon DNA-analys på Estrid, vikingakvinnan från Täby,
som du får läsa om längre fram, men det hade hon inte gjort – det måste ha gjorts av någon annan forskare.

 

Taggar: