Genvägar till historien - Arkeolog

  • Allmänt
Om ny teknik som tillämpas på historien
DNA-analyser, kriminalteknik,
ansiktsrekonstruktioner m fl
presenterat i ett historiskt sammanhang
 
ARKEOLOG

Av Maud Ekblad

 


Arkeologi Stockholm Grävdag 9  26 maj 2011 CC

Det finns olika sätt att ta reda på information om historien. Man kan t ex arbeta som arkeolog eller som historiker.

Ordet historia är grekiska och betyder både berättelse och undersökning.

Ordet arkeologi kommer av grekiskans arkhaios som betyder gammal och logia som betyder lära.

Både arkeologen och historikern undersöker och försöker förstå spåren av det förflutna.

För att undersöka det förflutna använder man sig mest av äldre texter och materiella spår för att se hur människor levde. Spåren kan t ex vara föremål som vapen och krukskärvor men även lämningar av hus, åkrar eller gravfält.

 

Många arkeologer arbetar med tidsperioder innan människan kunde läsa och skriva, men de kan också arbeta med senare perioder.

Allt skrivs ju inte ner och man kan lära sig mycket av att studera vardagliga föremål.

Som arkeolog kan man arbeta med att gräva fram saker i marken. Man kan också forska, skriva böcker, göra undersökningar i ett laboratorium eller arbeta på ett museum.
 


Johannes Bureus, porträtt signerat J.L. 1627

På 1600-talet kom den första fornminneslagen i Sverige. Ett särskilt ämbete inrättades också för fornforskning och skydd. Det kallades riksantikvarien.

Man ägnade sig särskilt åt runorna och Johannes Bureus (1568-1652)  var en särskilt känd runforskare på den här tiden.

Han har gjort många vackra teckningar av runstenar. Särskilt intressant är de teckningar av runstenar som idag har försvunnit.


Runsten U439 Ingvarstenen av Johannes Bureus

 

Det arkeologiska tolkningsarbetet kan delas in i tre steg:

  1. att förstå vad det är som hittats
  2. att sätta in kunskapen i sitt sammanhang
  3. att skriva historia utifrån de materiella lämningarna

 

I steg 1 använder arkeologer den kunskap som finns sedan tidigare och jämför med fynd eller lämningar som hittats på andra platser. På det sättet kan man ofta ringa in både tid och användningsområde.

Ibland hittar arkeologerna något helt nytt där det inte finns något att jämföra med.

 

I steg 2 ställer man frågor om hur föremålet har hamnat där, vad den använts till osv.

Nya fynd kan plötsligt ändra gamla föreställningar. Det var just vad som hände vid den arkeologiska utgrävningen vid Broby bro i Täby. Jag kommer att berätta om den i en blogg senare.

 

I steg 3 får arkeologerna fundera över vilka som bör få en plats i historien. Här blir det alltså viktigt med olika perspektiv och teorier kring vad historia är och hur den ska skrivas.

Det viktiga är att tolka det man ser.

Anna Lihammer skriver i sin bok Arkeologiska upptäckter hur man kan dela in arkeologernas olika metoder:

Inventeringar                              

Utgrävningar

Arkeologi utan utgrävning

Dateringar

Osteologi

Naturvetenskapliga metoder

                      isotopanalyser

                      pollenanalyser

                      keramikanalyser

                      metall- och slagganalyser

                      lipidanalyser

                      DNA-analyser

Historiska och geografiska metoder

Skriftliga källor

Fotografier

Etnologiska teorier

Ortnamnsforskning

Kulturgeografi

Kartstudier

Sociologi

Filosofi

 

Jag tycker att det ger oss en ordentlig plattform att stå på för att bedriva tvärvetenskapligt arbete.

Här är en länk till Arkeologi Stockholm: https://arkeologistockholm.wordpress.com/

Här bloggar Stockholms läns museums arkeologer om aktuella grävningar, forskningsprojekt och viktiga frågor som engagerar dem.

 

 

 

 

Taggar: