Fastlagen

  • Allmänt


Fotograf Adolfson, Thomas/Nordiska museet

Fastlagen

Fastlagen är de tre dagar som kommer före fastan.

Fastan var viktig under medeltiden. Fastan pågick 40 dagar före påsk, men man räknar inte söndagarna. Efter reformationen upphörde detta, men traditionen har fört med sig, för oss idag, ganska underliga namn.

Förr i tiden var fastlagen en av årets höjdpunkter, fyllt med upptåg, mat och dryck. Det gällde liksom att ta ut i förskott, det man sedan under fastan skulle tvingas avstå från.

Under fastlagen satte man fram det bästa man hade på bordet.

Varje dag hade sitt namn:
köttsöndag, fläsksöndag, bullamåndag, blåmåndag, pannkaketisdag eller fettisdag.

Fastlagssöndagen är den dag som inleder den tre dagar långa fastlagen och som föregår den fyrtio dagar långa fastan.

På Öland hörde kroppkakor från början till fastlagsmaten.

Grisfötter och framför allt fläsk var vanligt. Bruna bönor och fläsk är också fettisdagsmat, men mest känd som fastlagens speciella mattradition är förstås fastlagsbullarna (semlorna).

Vita tisdag

Fastlagstisdagen kallades ”vita tisdag” och då skulle man ha en lättare fasta inför den strängare som inleddes på askonsdagen.

Man fick bara äta vit mat och brödet skulle vara bakat på vetemjöl.

Det gällde olika regler för olika grupper i samhället när fastan började.

De andliga började på måndagen, folk i allmänhet på tisdagen.  Därefter börjar fastan med askonsdagen.

Askonsdagen är första dagen i fastan.

Fastlagsgille

På bullamåndagens fastlagsgille var fastlagsbullarna ett stående inslag och drängarna köpte bullar till pigorna – ett sätt att få kontakt. Kanske återgäldades det av pigorna i form av ägg till påsk.

Kärt barn har många namn…hetvägg, fastlagsbulle, fettisdagsbulle, semla

Första gången ordet hetvägg omnämns i svensk litteratur är på 1600-talet.

I ett bröllopskväde till Herr Sven Larsson Silfverberg och Jungfru Beata Elisabeth Ruut den 12 februari 1689:

I basa Hetwägg nu wid Slutet
   aff den Dagen,
som utaff Fetma nämnd och
   renomerad är.

Kom wäs! At uthi ett ey någon
   hålla lär,
Sin fasta utaf Ehr, i hela
   Faste-lagen.

av Skalden Olof Wexionius

Dagen = fettisdagen
Kom wäs! = jag slår vad

Med ”basa hetvägg” menas nog den lek där man tog fastlagsriset och så tidigt som möjligt på fettisdagens morgon smög in för att risa sina närmaste på rumpan, och de var då tvungna att ”friköpa” sig med hetvägg.


Wikimedia Commons, Green Yoshi

Ordet semla betydde från början allt slags vetebröd. Det som skiljer våra fastlagsbullar från äldre tiders är vispgrädden.

Förr gjorde man hål i bullen i stället för lock. Man grävde ut innanmätet och kokade det med grädde och smör. Sedan fyllde man bullen med detta igen och strödde på socker och kanel och åt sedan bullen i het mjölk.

Det var kryddorna som var viktiga i äldre tiders fastlagsbullar. Mandelmassan kom först vid 1800-talets mitt.

Kummin som krydda

De äldsta tyska hetväggen var kryddade med kummin. När de senare fick sin runda form kom de att kallas för strutar.

Men det fanns även fastlagskringlor som var kryddade med kummin. De var gjorda på vanlig vetedeg utan socker och kokades i hett vatten innan de gräddades, så att de blev hårda på ytan och mjuka inuti.

De är vanliga i Danmark, men har även bakats i Skåne. De äts med smör till kaffe och te.

Förr skars de även sönder och åts i varm mjölk med socker och kanel. Mjölkskorpor kallades de och var ett vanligt sätt att äta bröd.

Bröd med hög status

De här bröden hade hög status.

Kringlorna och strutarna användes gärna av bagarna som symboler i deras sigill och visade att de var finbagare.

Taggar: