Beskrivning av projektet Lärande i omgivningen

  • På museet

LÄRANDE I OMGIVNINGEN - LEARNING FROM THE ENVIRONMENT

Av Maud Ekblad

Här följer våra tankar kring projektets mål och syften. Dessutom följer en beskrivning av effekten.

”Lärande i omgivningen” – ett språkutvecklande och holistiskt projekt med medel från Margareta och Ingemar Ingemarssons stiftelse.
Det som började med samarbetet mellan två Förberedelseklasser på Berghemsskolan i Järfälla och fem olika muséer fortsatte med tillämpning av dess pedagogik (Ordlistor) på Gullingeskolan i Tensta i Stockholms kommun.

”Lärande i omgivningen” ansågs som ett av de tio bästa skolutvecklingsprojekten 2012, kom på delad 4:e plats i föreningen FUISM:s tävling Årets Pedagogiska projektet 2014 och deltog i EU:s prestigefyllda tävling Europa Nostra Award 2014 som enda svenska bidrag i kategorin ”Education”. Se länk nedan.

Beskrivning av projektet

Vi (Maud Ekblad och Françoise Medefjord) vill ge eleverna upplevelser i form av konkret och autentisk undervisning och språkutveckling genom möten mellan skolan och omvärlden, lära utanför klassrummet. Vi vill vidga deras erfarenheter till att omfatta inte enbart den egna kommunen.

Projektets mål

Vi har för avsikt att arbeta med integrerad undervisning i Förberedelseklasser – utifrån en holistisk kunskapssyn. Vi arbetar på Berghemskolan i Järfälla. Vi är flera yrkeskategorier; lärare i Förberedelseklass för yngre åldrar (7-9 år); lärare i Förberedelseklass för äldre åldrar (9-10 år); Modersmålslärare. Det är inte vanligt med projekt där förberedelseklass- lärare och modersmålslärare samarbetat. Samarbete med modersmålslärare handlar bl a om att ta till vara deras kompetens. Det är vi i allmänhet dåliga på och behöver utveckla mer. Vår modersmålslärare, Najeeb, är statistiker och när vi åker till Observatoriemuséet är det bl a statistik vi studerar. Detta kommer att ha stor betydelse för studiehandledningen. Projektet kommer att leda till ökat samarbete med modersmålsläraren och på så sätt involveras studiehandledningen för eleverna.

Bakgrund till projektet

Förberedelseklasserna på Berghemskolan, FBK1 och FBK2 har 11 barn med 7 olika språk respektive 12 barn med 8 olika språk. Vi vill se på kunskaper dels genom ämnesövergripande undervisning och dels genom muséerna som en undervisningsresurs. Vi vill studera saker ur olika perspektiv och i ett nära samarbete med modersmålslärare. Vi ser också de nyanlända elevernas behov av att lära känna det svenska samhället och dess kultur. Vi hoppas även att projektet kommer elevernas föräldrar till del och att de tillsammans med barnen gör fler sådana besök. På så sätt kommer föräldrarna att involveras i projektet.

Beskrivning av hur delmålen skall uppnås och redovisas

Alla delmål föregås av ett förberedelsearbete i klassrummet med bl a begreppsbildningar och ordförståelse. Vidare förbereder man besöket med praktiskt arbete så långt det går.
Under själva studiebesöket görs observationer och ännu fler tillfällen till nya ord och begreppsbildning (insatta i sitt rätta sammanhang).
Efter besöket följer den viktigaste processen – efterarbetet, praktiskt såväl som teoretiskt.

I förarbetet till Observatoriemuséet, t ex har ingått att göra mätningar av temperatur under hösten och att göra noggranna diagram. Detta har alla våra 9 – 10 åringar gjort. Nu ska vi följa upp och se på sådana mätningar i ett historiskt perspektiv. På Observatoriemuséet har mätningar gjorts sedan 1700-talet. Även de små barnen kommer att göra mätningar innan besöket.

Projektets syfte, mål och delmål

Syftet är ämnesintegrering och integrering i ett större perspektiv av våra elever som läser svenska som andra språk. Genom att ta bl a museerna som hjälp lär vi oss att förstå kunskaper på ett bättre och konkret sätt och att sätta in kunskaperna i ett sammanhang.
Målet med projektet är också att vidga synen på kunskaper och att få fler lärare att arbeta på detta sätt, där eleverna arbetar mer autentiskt och konkret för att på så sätt gynna inlärningen. Även att familjerna ser detta som ett sätt att få ett ökat utbud av kultur som man kan åka till. Vi vill uppnå ett ökat intresse för omvärlden och ett ökat samarbete mellan såväl olika yrkesgrupper som elever.

Tumba Bruksmuseum, Observatoriemuseet, Lekstugan på Nordiska museet, Torget på Stockholms Stadsmuseum och Runriket i Täby är de museer och platser vi har tänkt använda oss av i vår undervisning för att nå detta mål. Fem olika muséer – fem olika miljöer med mål och syfte att få leka in så mycket kunskap som möjligt på så många olika sätt. En del av de muséer vi har tänkt använda oss av i undervisningen i detta projekt är muséer som det inte är så vanligt att skolklasser åker till. Vanligt är att åka till muséer som Skansen, Vasamuséet, Tom Tits osv. Det är muséer som har större genomslagskraft, men vårt val av muséer är av ett helt annat slag.

Tumba Bruksmuseum

Vi kommer till ett bruksområde som visar våra elever hur ett samhälle har sett ut sedan många hundra år. Hit har också arbetare från olika länder kommit, t ex holländska pappersmästare. Här skildras arbetet kring sedel- och papperstillverkningen och den speciella arbetsmiljön där man också bodde. Det är det lilla samhället i det stora sammanhanget. Muséet är interaktivt och passar våra elever (nybörjare i svenska) och muséets tittskåp är väldigt pedagogiska. Tillverkning av eget papper gör att undervisningen blir konkret. Sedan är hela bruksmiljön ett museum i sig och muséet över sedlar och mynt från hela världen – kan få en del barn att känna igen något. Det är av stor betydelse för våra elever att komma till ett sådant museum som Tumba Bruksmuseum. Det ger en helhet och man får en upplevelse både av att tiden stått stilla och olika former av utveckling.

Observatoriemuseet

Observatoriemuseet är ett museum som besöks alldeles för sällan av skolklasser. Vi vill integrera ett besök på muséet med vår undervisning i klassrummet som har pågått i ett halvt år. Vi har gjort väderobservationer, temperaturmätningar och gjort noggranna diagram. Detta vill vi nu följa upp i Väderlekskammaren som till hör Basutställningarna på muséet.
På 1700-talet hörde meteorologi till astronomins arbetsområde. Astronomerna sökte efter samma lagbundenhet i vädret som hos himlakropparna. Man observerade vädret med samma noggrannhet som stjärnhimlen. Pehr Wilhelm Wargentin började de mätningar på observatoriet som pågår än idag. Tre gånger dagligen har temperatur och nederbörd mätts på observatoriet sedan 1756. Observatoriet är därför den enda plats i världen där vädret observerats kontinuerligt i snart 250 år. I väderlekskammaren finns en temperaturslinga som visar medeltemperaturen under årets varmaste (juli) och kallaste (februari) månad från 1700-talet fram till idag. Vi tycker att det finns fantastiska möjligheter till integration här, både personalmässigt och ämnesmässigt. Vår modersmålslärare som deltar i projektet är statistiker. Vi ser också möjlighet till att arbeta med eleverna om klimatförändringar.

Kommentar i efterhand: När vi skrev vår projektbeskrivning och gjorde vårt besök på Observatoriemuséet var det fortfarande öppet. Nu är det ett stängt museum. Det är bara att hoppas på att man ändrar detta beslut och öppnar muséet igen.

Nordiska museet

Här är det lekens betydelse vid val av museum. På Nordiska muséet visar man svenska traditioner och hur barn lekt i alla tider. Barn lär genom lek. I Lekstugan finns mycket att göra: Pigor och drängar; Handelsboden; Färjan; Djuren; Vagnen och Hemma i stugan. Här leker man med allt, men det blir som ”på riktigt”!

Stockholms Stadsmuseum

Här finns Torget som har ett anpassat program för förskola och särskola/träningsskola. Vi kan be om ett anpassat program för förberedelseklass. Här kan man också genom leken lära sig ( både språk och företeelser).

Runriket i Täby

Vid Jarlabankes bro i Täby finns en lekplats (Temapark) som introduktion till Runriket. Runriket består av 9 historiska platser i Täby. Vi kan inte besöka alla dessa, men lekplatsen är en interaktiv plats där man ”lär” sig historia genom lek. I Temaparken står upplevelsen i centrum. Där kan barn, ungdomar och vuxna tillsammans lära sig förstå sin egen hembygd, inse likheter mellan dåtid och nutid. Det gäller att sätta in platsen i ett större undervisningssammanhang. Vattnet i mitten av parken har formen av Vallentunasjön och runt omkring ligger de nio utflyktsmålen, som konstnärerna har utformat så att det går att leka med eller i dem.
Där finns Drakklätterställningen, som är en tredimentionell drakslinga med skulpterade gjutna drakhuvuden, Täby kyrka och sandlåda, Gunga i form av kors från Risbylestenen, Stenen med runinskrift, Modell av Vallentunasjön, Vikingaskeppsgungan och Arkils tingstad i miniatyr och en relief i sten av skelettet Estrid. Den ursprungliga lekplatsen revs för att ge plats åt ett nytt lek- och lärområde som blev tematiskt utformat. Parken är ett mellanting mellan en lekplats i traditionell bemärkelse och en utställning. Parken blir som Runriket i miniatyr, en upplevelsepark.
Elever med andra modersmål och svenska som andra språk behöver mycket konkret och autentisk undervisning. Men, det behöver alla elever. Bästa sätt att lära sig svenska är att lära sig genom att göra, genom att leka, genom att få se sammanhangen osv. Det vill vi med vårt projekt och med hjälp av bl a muséerna som en resurs.
Det finns mycket som vi kan göra på ”hemmaplan” också – och som vi gör. Det finns andra lekplatser, tex i Kallhäll (för rörelsehindrade barn) som vi tänker besöka utanför projektet och andra muséer som vi möjligtvis senare kan få med i undervisningen.

Målgrupp

Elever i förberedelseklasser på Berghemskolan: FBK1 och FBK2 (7 – 10 år) med svenska som andra språk.

Metod

Att integrera så mycket som möjligt. Att ha muséerna som resurs i undervisningen. Att använda alla sinnen. Att utgå från och arbeta med det konkreta och autentiska. Att göra egna ordlistor för varje museum att använda i för- och efterarbetet i skolan.

Effekt - efter projektets slut

Elevernas språkutveckling påverkades markant. En flicka med stora talsvårigheter gjorde också framsteg.
Fler museibesök, t ex Skansen.
Modersmålslärarna upplevde att de fick göra ”en riktig” insats. De använde sig nämligen av ordlistorna som vi hade tagit fram efter museibesöken till att sitta tillsammans med sina elever och översätta dem till deras modersmål och även förklara dess innehåll. Eleverna blev verkligen mycket bättre i svenska.

Det var inte bara svenska språket som blev bättre. Kunskaperna i sig också.
Hur får man t ex en 10- åring att lära sig förstå ”vår” hembygd, inse likheter mellan dåtid och nutid när de dessutom har en ”annan” hembygd att relatera till (Syrien, Afghanistan, Somalia)?
Exempel ”tingsplatsen”, runskrifterna och vi läser om ”Estrid” - vikingakvinnan.

Att det är relevant att relatera till kunskap förstår ju alla. Vad är kunskap? Och hur lär man sig bäst?
Det angelägna muséet finns det en avhandling om. För oss är den angelägna skolan den som ser muséerna som en resurs i undervisningen.

Culture
European Union Prize for Cultural Heritage / Europa Nostra Award 2014
Entry form Category 4 - Education, Training and Awareness Raising
Länk till Europa Nostra Award 2014 ansokan_europa_nostra_award_larande_i_omgivningen.pdf

Länk till svar från EU europanostra_brev.pdf
 

 

 

Taggar: