Foto: Maud Ekblad

Paschs malmgård

När jag skrev om Jean Eric Rehn 300 år, berättade jag att han övertog Johan Paschs malmgård efter att han dött 1769.

Jag ska berätta lite om den gården här.

Johan Pasch (1706-1769) var hovmålare, etsare, dekorationsmålare och verksam vid flera av de kungliga slotten.

Historien om en malmgård

Historien bakom malmgården går tillbaka till ett protokoll från den 23 april 1724. Då ansökte sillpackaren Anders Olsson Wahlberg om att få arrendera ”stadens utmark och bergen ytterst på Norrmalm emellan Ormträsket och Brunnsviken”.

Ormträsket var en avsnörd vik av Brunnsviken. Den fanns kvar som insjö ända in på 1800-talet. Idag ligger Sveaplan där.

Johan Pasch köpte den 22 februari 1755 sillpackarens bergsknalle och lät bygga en malmgård av sten 1757.

Foto: Maud Ekblad
 

Malmgårdar

En malmgård var en byggnad som var uppförd på Stockholms malmar på 1600- och 1700-talet och med malm menar man, när det gäller ortnamn, ett område utanför stadskärnan. Oftast var de herrgårdsliknande och användes som sommarställe, eftersom de oftast inte var isolerade.

1636 utfärdades ett privilegibrev som gav stadens borgare möjlighet att bygga hus och anlägga odlingar på malmarna, men innehavaren fick inte vara mantalsskriven på sin malmgård. Det var till och med så att en del av skörden skulle lämnas till staden.

Foto: Holger Ellgaard
 

Det sägs att Paschens malmgård har ritats av vännen och konstnärskollegan Jean Eric Rehn, men det finns inget dokumenterat om detta.
Troligen var det murmästaren Pehr Westrell som ritade både gård och stall.

Beskrivning: Pasch malmgård, södra fasaden med huvudentrén samt plan av bottenvåningen.
Murmästare Pehr Westrells ritning 1757 till nybyggnad på Johan Paschs malmgård. Inlämnad till stadens ämbets- och byggnadskollegium 5 april detta år och godkänd av stadsarkitekt J.E. Carlberg.
Datum 1757, Källa: Stockholms stadsmuseum Skapare: Pehr Westrell.

Stenhuset är byggt i rokokostil. Johan Pasch var med och introducerade rokokostilen i Sverige.
Det nya huset inreddes efter den gustavianska stilen, med Jean Eric Rehn som främste upphovsman i Sverige. Där fanns dyrbara möbler och en konstsamling som var köpt i Italien.

1757, just det året malmgården byggdes, blev Jean Eric Rehn professor vid Konstakademien.

Johan Pasch gjorde en studieresa tidigare till Italien. Den startade 1755 och han hade sällskap av Jean Eric Rehn. Drottning Lovisa Ulrika bekostade resan. Färden gick till Berlin, Wien, Venedig, Florens, Rom, Neapel och åter hem över Paris, Nederländerna och Danmark. Resan betydde mycket för Johan Pasch.

Malmgården användes av Johan Pasch för rekreation och trädgårdsodling, men annars bodde han och var skriven i de centrala delarna av Stockholm.
Hushållets hästar och vagnar ställdes också här på grund av platsbrist i stadens centrala delar.

Foto: Holger Ellgaard

Paschens fåfänga

Pipers parasoll Foto: Holger Ellgaard

Huset kom också att kallas ”Paschens fåfänga”. Fåfänga kallades lusthus eller sommarställen som låg högt.

Malmgården omfattade förutom stenhuset även drängkammare, hönshus, avträden, stall, vagnshus, vedbod, mangelbod, bagarstuga, iskällare och en tobakslada.
Ner mot Ormträsk, där den norra delen ingick i ägorna, fanns en inhägnad trädgård.

På 1700-talet odlades tobak överallt på Stockholms malmar. Tobak var en av de viktigaste grödorna fram till 1800-talet.

Byggnaderna har mycket höga kulturhistoriska värden. Förutom huvudbyggnaden finns ekonomibyggnader som stall och vagnshus från 1700-talet kvar idag. Det är unikt.
Men det finns inte någonting kvar av inredningen, men där fanns oljemålade tapeter, vackra dörröverstycken och fina kakelugnar. Allt av hög klass.

Paschs malmgård 1764.
Jacob Philipp Hackert. Stockholms stadsmuseum.

Efter Paschens död

Efter Johan Paschs död, 1769 köpte Jean Eric Rehn malmgården av hans döttrar. Han förskönade den ytterligare, både in- och utvändigt.

Jean Eric Rehn hade emellertid inte råd att behålla gården, utan sålde den till överståthållare Carl Sparre, 1782.

Sparre lät bygga ytterligare en gård, som kom att kallas ”träslottet”.

Sparres träslott vid Paschs malmgård. Stockholms stadsmuseum

Det var ritat av Erik Palmstedt.
Erik Palmstedt var han som ritade Börshuset och Arvfurstens palats.

Bellevue

Det är nu platsen börjar kallas Belle vue.
Namnet Belle vue finns första gången dokumenterat år 1783. Belle vue betyder Sköna utsikten.

En engelsk park

Fredrik Magnus Piper, kungens trädgårdsarkitekt, fick i uppdrag av Carl Sparre att anlägga en park, i den nya modestilen. Under 1780-talet utformade han den s k engelska parken.

Fredrik Magnus Piper.

Carl Sparre dör 1791 och det blir Gustav III som blir ägare till gården och använde den till kungligt sommarnöje.

Men, han hann väl inte vara där så många gånger. Följande år inträffar mordet på Operan.

Efter Gustav III:s död övergick Bellevue i kronans ägo och det är en annan historia.

Vildtulpan

Nils-Erik Landell, känd författare, läkare och otroligt trädgårdskunnig skriver:

"Så är Bellevue vid Roslagstull sedan länge Stockholms förnämsta växtplats för vildtulpan – Tulipa sylvestris.
Det är gulblommiga tulpaner med spetsiga kalkblad.

De har rymt från Paschska malmgårdens trädgård.

Sommaren 2001 blommade de i mängd i bergsbranterna mot Roslagstull. Några finns även i omgivningarna till Sparres träslott.
Olyckligtvis klipptes blommorna av då kommunen ansade vegetationen. Man såg inte vildtulpanerna, visste inte deras historia.
Men lökarna finns kvar. Vildtulpanen är den första tulpan som införts till Sverige. Sannolokt kom den via Italien till vårt land redan under slutet av 1500-talet. Den sprider sig genom sidolökar."

Jag  tänker: Hur viktig är inte vår historia?

Paschens malmgård med köksbyggnad, stall och vagnshus 15 april 1904.
Larssons Ateljé Källa: Stockholmskällan

 
Foton: Maud Ekblad